Åtgärder mot återfallsförbrytare

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2353 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2020/21:2353 av Björn Söder (SD)
Åtgärder mot återfallsförbrytare

Björn Söder har frågat mig om jag avser att vidta några lagstiftningsåtgärder för att komma till rätta med de problem han beskriver i frågan.

Brott ska aldrig löna sig. Regeringen genomförde förra mandatperioden en reform som innebär att fler gärningar ska behandlas som återfall och därmed mötas av en skärpt straffrättslig reaktion. Vi har också skärpt straffen för ett stort antal brott. När straffen skärps för de enskilda brotten leder det också till att den samlade brottsligheten bestraffas strängare.

Att bekämpa sexuella övergrepp mot barn är en angelägen och högt prioriterad fråga för regeringen. Regeringen har reformerat den svenska sexualbrottslagstiftningen. Sverige har nu den strängaste reglering vi någonsin haft, också när det gäller sexualbrott mot barn.

Utvecklingen av teknik och användningen av internet gör att sexualbrott på distans kan ta sig nya former men också ske var som helst i världen. 2020 års sexualbrottsutredning har bland annat mot den bakgrunden i uppdrag att se över vilka principer som bör gälla för straffansvaret för sexualbrott på distans och utnyttjande av barn för sexuell posering.

Tillgången till digitalt lagrad information är mycket viktig för att vi ska kunna bekämpa brott av det här slaget på ett effektivt sätt. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att ge polis och åklagare nya och bättre verktyg. Ett sådant verktyg är hemlig dataavläsning, som ger polisen möjligheter att komma åt exempelvis information i molnkonton. Regeringen har också sett till att nya regler om datalagring kunde återinföras den 1 oktober 2019. De innebär förbättrade möjligheter för polisen att utreda bl.a. internetrelaterade sexualbrott mot barn.

Det är också viktigt med verkningsfulla påföljder, som kan leda till förändring. Det är bland annat dags att ställa högre krav på den som sitter i fängelse att sköta sig och visa motivation till att förändra ett skadligt beteende. Den 1 maj 2021 träder lagstiftning i kraft som stramar upp regelverket kring villkorlig frigivning. De nya reglerna innebär att den som inte deltar i vård eller behandling i fängelset ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten. Detta är särskilt viktigt för den som dömts för till exempel sexualbrott.

Den 1 juli 2020 trädde dessutom nya regler i kraft som syftar till att minska återfall i brott efter villkorlig frigivning från ett fängelsestraff. Lagändringarna innebär bland annat att längre övervakningstider införts och att Kriminalvården får möjlighet att övervaka den villkorligt frigivne med fotboja. Genom elektronisk övervakning med fotboja av en villkorligt frigiven effektiviseras kontrollen av den frigivne. Bevakning med fotboja kan till exempel säkerställa att personen inte befinner sig i miljöer och på platser där risken för återfall är stor eller i närheten av där ett brottsoffer bor.

Stockholm den 7 april 2021

Morgan Johansson