Åtgärder med anledning av distansundervisning
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2062 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:2062 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Åtgärder med anledning av distansundervisning
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig om jag kommer att vidta åtgärder med en tydlig plan för att regeringen ska ge elever som hamnar i kläm en likvärdig möjlighet att nå resultat och att komma i arbete som elever före och efter dem.
Ann-Charlotte Hammar Johnsson påtalar att årets elever i årskurs 9 inte kan flytta kurser och att de varit hemma större delen av 2020 och vårterminen 2021. Hon anger att det finns en risk att dessa elever gör ett felval till gymnasieskolan och därmed får svårt att klara sina studier.
Covid-19-pandemin har påverkat skolan och dess effekter kommer att leva kvar efter att smittspridningen har avstannat och skolorna kan vara öppna som vanligt igen. Det finns tydliga signaler om att många elever inte har haft samma förutsättningar för sitt lärande under pandemin. Eleverna ska inte lämnas ensamma att bära den bördan. Av den anledningen behöver elevernas lärande underlättas.
Jag vill dock påpeka att det inte funnits några nationella rekommendationer om fjärr- eller distansundervisning i grundskolans högstadium. Sådan undervisning har dock kunnat bedrivas i grundskolan på grund av stor personalfrånvaro. Att bedriva fjärr- eller distansundervisning i en grundskolas högstadium för att undvika trängsel i skolans lokaler och i lokaltrafiken blev möjligt först efter en ändring i förordningen (2020:115) om utbildning på skolområdet och annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta som trädde i kraft den 11 januari 2021. Det innebär att fjärr- eller distansundervisning enbart bedrivits i begränsad omfattning i grundskolans högstadium.
Enligt en rapport från Statens skolverk som publicerades den 4 mars 2021 (Ändrade lärotider och utbildningstapp. Intervjuer med huvudmän med anledning av covid-19-pandemin. Februari 2021, Skolverkets dnr 2020:1056) uppger var femte huvudman för grundskolans högstadium att planerad undervisning i viss omfattning inte har kunnat genomföras under vårterminen. Motsvarande andel för gymnasieskolan är var tredje huvudman. Många av dessa huvudmän framhåller att det rör sig om en begränsad omfattning av planerad undervisning som har fått ställas in eller skjutas upp. För högstadiet handlar det främst om att obligatorisk praktisk arbetslivsorientering (prao), praktiska ämnen eller undervisningsmoment och simundervisning inte har kunnat genomföras. För gymnasieskolans del handlar det främst om att arbetsplatsförlagt lärande (APL) och praktiska moment inte har kunnat genomföras. Endast en procent av huvudmännen för högstadiet och tre procent av huvudmännen för gymnasieskolan uppger att planerad undervisning i betydande omfattning inte har kunnat genomföras. Skolverkets rapport avser perioden från början på vårterminen 2021 fram till och med den 9 februari 2021.
Den tillfälliga förordningen om utbildning på skolområdet och annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta, som regeringen beslutade våren 2020 och som möjliggör vissa undantag från skolförfattningarna för att ge huvudmän bättre förutsättningar att trots pandemin ge elever den utbildning de har rätt till, har förlängts till och med den 31 juli 2022. Förlängningen innebär bl.a. att skolor ges längre tid att anpassa utbildningen så att elever kan ta igen det eventuella kunskapstapp som orsakats av pandemin.
Regeringen gav redan i april 2020 Skolverket i uppdrag att i samråd med andra myndigheter genomföra stödjande insatser i syfte att underlätta arbetssituationen i bl.a. skolväsendet med anledning av pandemin. Skolverket ska också följa upp pandemins konsekvenser för bl.a. skolväsendet och utvärdera de åtgärder som vidtagits på området med anledning av pandemin. Skolverket har beslutat att de nationella proven ställs in under våren 2021, förutom proven i årskurs 3 i grundskolan och årskurs 4 i specialskolan. För att främja en likvärdig betygsättning har myndigheten tagit fram betygsstödjande bedömningsstöd som lärarna kan använda sig av utan att behöva känna sig pressade av att prov måste genomföras vid ett visst datum. Det kan också nämnas att införandet av nya kursplaner i grundskolan har senarelagts för att verksamheten ska kunna fokusera på undervisning.
Huvudmännen och eleverna kan också utnyttja möjligheterna till lovskola och att via Skolverket söka statsbidrag för undervisning under skollov. Vidare kan huvudmännen enligt skollagen (2010:800) fördela utbildningen på de nationella programmen i gymnasieskolan på längre tid än tre läsår. På så sätt kan eleverna exempelvis fortsätta den utbildning de skulle ha fått under vårterminen följande höst under en kortare eller längre period. Det finns också möjligheter att få betyg från gymnasieskolan på en kurs eller ett gymnasiearbete genom prövning.
Det är viktigt att studie- och yrkesvägledningen fungerar för elever som ska välja program i gymnasieskolan och av skollagen framgår att det är huvudmannen som ansvarar för detta. För att möta den tuffa utmaning som pandemin medfört har det statliga stödet till skolväsendet förstärkts med 1 miljard kronor 2021. Dessa medel kan användas för att bl.a. stödja studie- och yrkesvägledningen.
Pandemin har påverkat undervisning i den svenska skolan, framför allt i gymnasieskolan, under en lång tid och regeringen följer noggrant utvecklingen för att vid behov kunna vidta ytterligare åtgärder.
Stockholm den 10 mars 2021
Anna Ekström
Skriftlig fråga 2020/21:2062 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) (Besvarad 2021-03-10)
Fråga 2020/21:2062 Åtgärder med anledning av distansundervisning
av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
I en intervju i SVT den 10 februari uttalade sig utbildningsministern med anledning av att det är tufft med distansundervisning. Åtgärder som nämns för eleverna är att det blir mer pengar till sommar- och helgskola. De olika loven ska användas. Kurser från en årskurs till nästa år kan vara möjliga att skjuta på.
Utbildningsministern svarar även i intervjun att hon förstått att det är en förutsättning att de praktiska programmens praktiska kurser kan genomföras och att det finns elever som behöver sin skola.
Sedan intervjun har frågan om skolan och distansundervisningen varit uppe vid ett antal tillfällen; den 28 februari diskuterades frågan i Nyhetsmorgon och på kvällen i Agenda.
Den intervju som genomfördes den 28 februari med Nyhetsmorgon innehåller en del där det ställs en fråga kring problematiken för de elever som ska ut på arbetsmarknaden och hur det ska gå för dem. På det svarar utbildningsministern att arbetsgivarna ska tänka att här är en generation elever som slutade gymnasiet 2020 och som inte kommit ut i arbetslivet och som på grund av pandemin halkar efter kunskapsmässigt jämfört med elever som kommer att lämna gymnasiet efter dem med färska kunskaper och genomförda kurser.
Årets elever i årskurs 9 kan inte flytta kurser; de har varit hemma större delen av 2020 och vårterminen i år. Dessa ungdomar gör val till gymnasiet med en större osäkerhetsfaktor på grund av att de inte på samma sätt kunnat besöka och göra sig en bild av gymnasiestudier vid olika program. För dessa elever finns därför risk för felval och att de får svårt att klara sina studier.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Kommer ministern att vidta åtgärder med en tydlig plan för att regeringen ska ge elever som hamnar i kläm en likvärdig möjlighet att nå resultat och att komma i arbete som elever före och efter dem?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.