Åtgärder i förhållande till Frontex

Svar på skriftlig fråga 2020/21:923 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2020/21:923 av Christina Höj Larsen (V)
Åtgärder i förhållande till Frontex

Christina Höj Larsen har frågat justitie- och migrationsministern om han avser att ta några initiativ för att säkerställa att Frontex värnar asylrätten i alla delar av sin verksamhet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

EU:s förordning om den europeiska gräns- och kustbevakningen innehåller ett mycket omfattande regelverk gällande hur den Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Frontex, ska värna grundläggande rättigheter, inklusive asylrätten och principen om non-refoulement.

Frontex har en egen ombudsman för grundläggande rättigheter. Ombudsmannen är utsedd av Frontex styrelse, d.v.s. medlemsstaterna och EU-kommissionen, och oberoende i förhållande till övriga anställda. Uppdraget innebär bland annat att övervaka att byrån respekterar de grundläggande rättigheterna och att informera den verkställande direktören om eventuella kränkningar av dessa rättigheter. Detta omfattar även eventuella incidenter, innebärande brott mot internationell rätt eller Frontex uppförandekodex, vilka varje deltagare i en Frontexsamordnad gränskontrolloperation är skyldig att rapportera enligt fastställda procedurer. Direktören ska i sin tur återrapportera till ombudsmannen hur sådana eventuella kränkningar har åtgärdats.

Den reviderade förordningen från 2019 inrättades med aktivt stöd av Sverige, särskilda övervakare av grundläggande rättigheter. Dessa ska fortlöpande bedöma hur de grundläggande rättigheterna respekteras inom Frontex operativa verksamhet, bland annat genom att finnas på plats där insatserna äger rum. Även dessa övervakare är oberoende i utförandet av sina uppgifter.

Frontex bistås av ett rådgivande forum för grundläggande rättigheter, som består av bland annat EU:s byrå för grundläggande rättigheter och FN:s flyktingkommissariat. Det rådgivande forumet ska ges tillgång till all information om respekten för de grundläggande rättigheterna, i vederbörlig tid och på ett ändamålsenligt sätt.

Frontex har även ett oberoende system för klagomål gällande de grundläggande rättigheterna inom all byråns verksamhet. Den som direkt påverkas av personalens agerande eller underlåtenhet att agera i samband med en insats och som anser att de grundläggande rättigheterna kränkts på grund av detta kan lämna in ett skriftligt klagomål till byrån. Dessa klagomål handläggs av ombudsmannen för grundläggande rättigheter, som säkerställer uppföljning genom Frontex eller berörda medlemsstater.

Detta omfattande system för värnande av de grundläggande rättigheterna, med en rad skilda aktörer som kan och ska rapportera om eventuella missförhållanden, bidrar starkt till att sådana upptäcks och åtgärdas.

Som media har rapporterat om, hölls den 10 november ett extrainsatt möte i Frontex styrelse. Där beslutades att tillsätta en arbetsgrupp för att klarlägga den senaste tidens misstänkta pushbacks i Frontexsamordnade operationer i Egeiska havet, men också andra rättsliga och operativa frågor kopplade till Frontex insatser till sjöss. Arbetet har inletts och Sverige tar en aktiv roll även i detta sammanhang.

I likhet med Christina Höj Larsen ser jag allvarligt på eventuella brott mot asylrätten. Det är därför Sverige under förhandlingarna om den ovannämnda EU-förordningen drivit på förstärkningen av skyddet för denna rättighet och genom diskussionerna i Frontex styrelse och dess nyinrättade arbetsgrupp aktivt bidrar till att kasta ljus över händelserna i Egeiska havet. Jag kommer att fortsätta stå upp för värnandet av grundläggande rättigheter, i Frontex verksamhet och i övrigt.

Stockholm den 16 december 2020

Mikael Damberg