Åtgärder för utsatta barn

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1300 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)

Dnr S2016/03882/FST

Socialdepartementet

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1300 av Cecilia Widegren (M) Åtgärder för utsatta barn

Cecilia Widegren har frågat mig om vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att all den tillsyn och uppföljning som krävs för att säkra kvalitet och säkerhet inom familjehem, HVB-hem och stödboende kan genomföras.

Barn som blir aktuella för vård i familjehem eller jourhem befinner sig ofta i en utsatt situation. Åtgärder som säkerställer att barnen kan få en trygg och säker vård med god kvalitet är prioriterade av regeringen.

Den 1 juli 2016 träder förordningsändringar i socialtjänstförordningen i kraft, som bl.a. innebär att socialnämnden ska inhämta uppgifter från belastningsregistret avseende den eller dem som ska anlitas för vård av barn i ett familjehem eller jourhem, att socialnämnden ska anmäla beslut om att placera barn eller unga i ett familjehem eller jourhem som innebär att fler än tre barn eller unga är placerade i hemmet till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt ordningsregler på hem för vård eller boende.

Detta är viktiga bestämmelser för att värna utsatta barn och ungas trygghet och säkerhet. Regeringen avser även att återkomma till riksdagen när det gäller frågan om tillståndsplikt, utifrån LVU-utredningens förslag om tillståndsplikt för konsulentstödda familjehemsverksamheter.

När det gäller frekvenstillsynen av verksamheter för barn och unga har IVO vid ett flertal tillfällen föreslagit att regeringen ska avskaffa kravet på frekvenstillsyn för boende för barn och unga till förmån för en mer effektiv tillsyn som utgår från myndighetens riskanalys. Statskontoret har också föreslagit för regeringen att kraven på frekvenstillsynen borde minskas för att frigöra mer utrymme för riskbaserad tillsyn.

Regeringen anser dock alltjämt att det är viktigt med kontinuitet i tillsynen av bl.a. HVB och att detsamma bör gälla även stödboende. För att tillsynen ska fungera och för att resurserna ska räcka till är det också angeläget att den är effektiv och utövad med tydliga prioriteringar och strategiska riskanalyser. Förändringen av frekvenstillsynen har endast inneburit en ändring av tillsynsmyndighetens minimiskyldighet. Det innebär att verksamheter som brister kan och ska inspekteras flera gånger per år om det behövs. Regeringen har även framhållit vikten av att inspektioner genomförs både anmälda och oanmälda samt att IVO vid sin tillsyn ska genomföra samtal med barnen på boendena. Regeringen kommer att följa IVO och utvecklingen på området noga för att säkerställa en rättssäker och effektiv tillsyn för barnen.

Avslutningsvis, vill jag tillägga att såväl föregående som nuvarande regering tidigare har bedömt att IVO som ny myndighet, i en övergångsperiod, behövt utökade resurser för utveckling av administrativa system och it-system för att säkerställa en mer effektiv tillsyn och ärendehantering. Regeringen har nu gjort bedömningen att IVO behöver förstärkta resurser för att kunna fullgöra sitt uppdrag. I vårändringsbudgeten för 2016 har regeringen därför föreslagit att IVO ska tillskjutas 10 miljoner kronor för att kunna möta en ökad arbetsbelastning till följd av migrationsströmmar och ensamkommande barn. Regeringen bedömer att det även finns behov av att se över IVO:s resurser på längre sikt, vilket också framgår av vårpropositionen. Regeringen återkommer i denna fråga i budgetpropositionen för 2017.

Stockholm den 8 juni 2016

Åsa Regnér