Åtgärder för småskaligt och kustnära fiske

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1388 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Svar på fråga 2019/20:1388 av Alexandra Anstrell (M) Åtgärder för småskaligt och kustnära fiske

Alexandra Anstrell har frågat mig hur jag avser att främja det småskaliga och kustnära fisket, och om jag till exempel har några planer på att prioritera lokalfiskad fisk som mat i stället för fiskmjöl i annat land.

Det småskaliga och kustnära fisket är en prioriterad fråga för mig och regeringen. Samtidigt står fisket inför stora utmaningar. Regeringen anser att det är viktigt att värna det kustnära fiskets konkurrenskraft och förbättra Östersjöns miljöstatus. Regeringens övergripande inställning är att arbeta för ett hållbart fiske och för mer hållbara fiskemetoder och redskap. Jag och regeringen har därför vidtagit en rad olika åtgärden den senaste tiden som syftar till att främja och utveckla det svenska fisket på kort och lång sikt.

Regeringen har exempelvis förstärkt finansiering av vissa åtgärder i havs- och fiskeriprogrammet inom ramen för handlingsplanen för livsmedelsstrategin som beslutades i december förra året, i syfte att möjliggöra investeringar och företagsutveckling för yrkesfisket. Regeringen fortsätter satsningen på att utveckla skonsamma, selektiva och rovdjurssäkra redskap som syftar till att möjliggöra ett långsiktigt hållbart fiske. Miljöstatusen i Östersjön bedöms dock inte vara god. Havsmiljöarbetet har stärkts med mer än 200 miljoner kronor för 2020 för att främst minska övergödningen och på sikt stärka rovfiskbestånden, vilket också syftar till att skapa långsiktiga förutsättningar för fiskerinäringen. Inom ramen för den satsningen har regeringen möjliggjort för fiskets delaktighet i forskning och miljöprojekt. Havs- och vattenmyndigheten har nyligen avsatt 3,6 miljoner kronor i detta syfte.

I det lite mer långsiktiga perspektivet ingår arbetet med att utforma det kommande havs- och fiskeriprogrammet för perioden 2021–2027. Programmet kommer att vara ett av de viktigare finansiella verktygen för att hantera fiskerinäringens framtida utveckling.

Havs- och vattenmyndigheten har regeringens uppdrag att reglera och förvalta fisket samt fördela fiskemöjligheter i enlighet med den gemensamma fiskeripolitikens regelverk, medan Jordbruksverket har uppdraget att främja och utveckla de blå näringarna. Dessa båda myndigheter har gemensamt påbörjat ett arbete med en strategi som omfattar yrkesfisket. Regeringen har tydliggjort att arbetet ska utgå från en ekosystemansats och bidra till att stärka måluppfyllnaden i Maritima strategin samt En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet (prop. 2016/2017:104). Strategin ska bidra till en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, särskilt genom att beakta kompetensförsörjning, diversifiering, lönsamhet samt minska arbetsplatsolyckor och dödsolyckor. I arbetet ingår även att beakta forskning och innovation samt besöksnäringens möjligheter.

Fiskemöjligheterna för sill i centrala Östersjön fastställdes liksom föregående år på långsiktigt hållbara nivåer, grundat på Internationella havsforskningsrådets (ICES) vetenskapliga råd och i enlighet med målet om maximal hållbar avkastning. Bestånds-situationen för den s.k. centrala sillen bedöms enligt ICES vara god. Fiskemöjligheterna är fördelade på individuella fartyg, regionala kvoter eller allokerade som en kustkvot tillsammans med en införd trålgräns i Östersjön vid fyra nautiska mil från kusten i syfte att särskilt ta hänsyn till det kustnära fisket. Det är fiskeföretagen som själva avgör till vilka de ska sälja sin fångst och indirekt vad den ska användas till. Svenska fiskare har en viktig roll i Sveriges livsmedelsförsörjning och arbetet med målen i livsmedelsstrategin.

Regeringen har även uppdragit åt Havs- och vattenmyndigheten att redovisa vilka kriterier myndigheten tillämpar vid fördelning av svenska fiske-möjligheter för att skapa incitament till fiskefartyg som använder selektiva fiskeredskap eller miljövänligare fiskemetoder, med bl.a. minskad energi-konsumtion, bidrag till den lokala ekonomin eller minskade skador på livsmiljöer. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 30 april 2021.

Stockholm den 27 maj 2020

Jennie Nilsson