Åtgärder för skydd av sjukvård i krig

Svar på skriftlig fråga 2024/25:1185 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2024/25:1185 Åtgärder för skydd av sjukvård i krig

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Svar på fråga 2024/25:1185 av Olle Thorell (S)
Åtgärder för skydd av sjukvård i krig

Olle Thorell har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag, inom ramen för min tjänsteutövning, avser att vidta för att förverkliga regeringens ambition om att skydda sjukvård i krig enligt det globala initiativ som ICRC just har inlett, och på vilket sätt Sverige kommer att bidra till ökat ansvarsutkrävande från dem som begår attacker mot vårdpersonal och vårdinrättningar.

ICRC:s globala initiativ för förbättrad efterlevnad av den internationella humanitära rätten har precis inletts. Det är en process som kommer att pågå i flera parallella spår fram till slutet av 2026. Sverige kommer att delta aktivt i processen och utformar för närvarande vårt bidrag. Det viktiga i detta läge är att omsätta de regelverk som redan finns. 

Ansvarsutkrävande för allvarliga överträdelser av folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten, är en nyckelfråga för regeringen. Sveriges stöd till Internationella brottmålsdomstolen är orubbligt och vi värnar dess självständighet och integritet. Vi stödjer domstolen politiskt men ger även ett finansiellt stöd samt sekonderar personal för att den ska kunna utöka bland annat sin kapacitet att utreda de allvarligaste internationella brotten. 

Stockholm den 28 maj 2025

 

 

 

Maria Malmer Stenergard

Skriftlig fråga 2024/25:1185 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2025-05-28)

Fråga 2024/25:1185 Åtgärder för skydd av sjukvård i krig

av Olle Thorell (S)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Den 8 maj 2025 ställde jag en skriftlig fråga till utrikesminister Maria Malmer Stenergard med rubriken “Sveriges agerande mot attacker mot sjukvården?” (fråga 2024/25:1146). Frågan utgick från Läkare Utan Gränsers rapport Sjukvård under attack – säkerhetsstatistik 2024, som i detalj redovisar det snabbt växande våldet mot sjukvård och vårdpersonal i konfliktzoner. Rapporten visar att 1 084 säkerhetsincidenter rapporterades 2024 – en ökning med 21 procent jämfört med föregående år. Antalet mycket allvarliga incidenter – där personal dödats eller skadats eller där verksamhet tvingats stängas ned – nådde 100, det högsta antalet någonsin.

Rapporten dokumenterar bland annat:

– att hela sjukvårdssystemet i Gaza har slagits ut

– att ambulanser beskjuts i Haiti och patienter avrättas efter att ha förts bort

– att sjukhus i Sudan stormas av beväpnade styrkor och personal tvingas fly

– att blockader i flera länder hindrar leveranser av livräddande läkemedel.

Sammantaget ger rapporten en bild av hur skyddet för vårdpersonal och patienter håller på att kollapsa i stora delar av världen, trots att sjukvård enligt internationell humanitär rätt ska vara fredad.

I sitt svar, publicerat den 14 maj 2025, skriver utrikesministern att “Sverige kommer att engagera sig särskilt i arbetet med skydd av sjukvård inom ramen för ICRC:s globala initiativ för internationell humanitär rätt, vilket precis har inletts.” Det är visserligen positivt att Sverige deltar i ett sådant initiativ, men formuleringen är mycket vag. Det saknas tydliga besked om vad detta “engagemang” innebär i praktiken, vilka resurser som avsätts, hur Sverige tänker driva frågan i internationella forum och hur man tänker bidra till att öka ansvarsskipningen för dem som begår dessa brott.

Mot bakgrund av de konkreta och akuta situationer som Läkare Utan Gränser redovisar i rapporten framstår svaret från biståndsministern som otillräckligt. Det är just i tider som dessa, när vårdpersonal mördas och patienter dör i sina sjukhussängar på grund av riktade attacker, som Sverige har en skyldighet att inte bara uttala ambitioner utan leverera konkreta insatser.

Jag ser därför behovet av en uppföljande fråga för att få klarhet i hur regeringen avser att omsätta sina utfästelser till handling. Vad innebär regeringens stöd till ICRC:s initiativ rent konkret? Hur snabbt kommer åtgärderna att implementeras? Och hur avser Sverige att bidra till att de som bryter mot internationell humanitär rätt faktiskt ställs till svars? 

Jag vill med anledning av ovanstående fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

 

Vilka konkreta åtgärder avser ministern, inom ramen för sin tjänsteutövning, att vidta för att förverkliga regeringens ambition om att skydda sjukvård i krig enligt det globala initiativ som ICRC just har inlett, och på vilket sätt kommer Sverige att bidra till ökat ansvarsutkrävande från dem som begår attacker mot vårdpersonal och vårdinrättningar?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.