Åtgärder för fler gruvor i Sverige
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3452 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:3452 av Eric Palmqvist (SD)
Åtgärder för fler gruvor i Sverige och fråga 2020/21:3455 av
Lars Hjälmered (M) Förtroendet för Sverige som gruvnation
Eric Palmqvist har frågat mig om jag avser att agera för att prospekterings-viljan, och -takten, ska öka och att fler gruvor ska kunna öppna i Sverige och då agera på annat sätt än de av regeringen tillsatta utredningarna gällande de tillståndsprocesser som reglerar näringen. Lars Hjälmered har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att öka förtroendet för Sverige som gruvnation igen.
Svensk gruv- och mineralnäring har stor betydelse för Sverige som land, i det regionala och lokala perspektivet samt utanför Sveriges gränser. Det handlar om arbetstillfällen, välfärd och utvinning av mineral och metall som är viktiga för en grön omställning. Bland annat producerade Sverige 93 procent av all järnmalm och 10,7 procent av all koppar som producerades inom EU 2020. Det finns stora behov av metaller och mineral i Sverige och övriga Europa, material som krävs för att vi ska möta krav på hållbarhet och ekonomisk utveckling. Stor potential finns för att öka återvinning och återanvändning av material och det finns behov av insatser för cirkularitet Det kommer dock fortsatt att krävas inte bara materialåtervinning utan också brytning av nya material i såväl befintliga som nya gruvor i Sverige, i övriga Europa och i världen. Därför bör det fortsatta arbetet innebära både utvecklad materialåtervinning och att villkoren för brytning av nya råmaterial säkerställs.
Det är viktigt för regeringen att Sverige har moderna och effektiva tillståndsprocesser. Tillståndsprocesserna på gruv- och mineralområdet regleras i både miljöbalken och minerallagen (1991:45). Regeringen har tillsatt Miljöprövningsutredningen (M 2020:06) med uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att uppnå en mer modern och effektiv prövning enligt miljöbalken. Utredningen ska lämna sitt betänkande i december 2021. Regeringen har dessutom tillsatt en utredning om prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (N 2021:01). Utredningen ska lämna sitt betänkande i slutet av oktober 2022. Utredaren ska analysera och föreslå förändringar och prövningsprocesser och regelverk så att bättre hänsyn kan tas både till ett projekts lokala miljöpåverkan och dess samhällsnytta, till exempel minskad klimatpåverkan.
Tillförlitliga och heltäckande värdekedjor där bland annat prospektering och återvinning har en central roll är även en förutsättning för att EU ska nå målen i EU:s industristrategi och den europeiska gröna given. Regeringen arbetar aktivt med utvecklingen av hållbara värdekedjor från råvara till insatsvara eller slutprodukt. I ett sådant arbete är Sveriges gruv- och mineralindustri samt gruvklustret som helhet centrala aktörer.
Sveriges globala rankning i förhållande till enskilda policyområden i den rapport från Fraser Institute som Lars Hjälmered nämner ger en mer nyanserad bild vad gäller områden såsom rättssystem, socioekonomisk utveckling, handelsbarriärer, politisk stabilitet, lättillgänglig och kompetent arbetskraft, samt den allmänna inställningen till gruvinvesteringar. I World Risk Report 2020 från Mining Journal Intelligence hamnar Sverige på tionde plats bland 111 jurisdiktioner totalt. Bland EU:s medlemsstater är Finland, Sverige, Portugal och Irland de främsta länderna när det gäller Investment Attractiveness Index, vilket framgår av både Fraser-rapporten och kommissionens tillkommande Raw Materials Scoreboard 2020.
Det är regeringens ambition att Sverige ska fortsätta utveckla gruvindustrin och samtidigt vara ett föregångsland inom mineralnäringen när det gäller hållbar utveckling.
Stockholm den 30 augusti 2021
Ibrahim Baylan
Skriftlig fråga 2020/21:3452 av Eric Palmqvist (SD) (Besvarad 2021-08-30)
Fråga 2020/21:3452 Åtgärder för fler gruvor i Sverige
av Eric Palmqvist (SD)
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Regeringen har en uttalad ambition att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. En ambition som, om den ska vara realiserbar och inte enbart en vision, ställer stora krav på tillgång till de tekniker och råvaror som möjliggör en mycket hög grad av elektrifiering av industri och infrastruktur.
Såväl befintlig teknik som den som väntar runt hörnet har det gemensamt att kobolt är en viktig komponent i dess batterier. Traditionella blybatterier är ur ett tekniskt perspektiv möjliga som substitut, men deras låga kapacitet gör dem praktiskt omöjliga att använda sig av. Enligt sakkunniga på myndigheten Sveriges geologiska undersökning, SGU, är den pågående, och politiskt pådrivna, elektrifieringen av samhället helt beroende av att vi har en god tillgång till kobolt.
Behovet av kobolt lär inte minska – tvärtom, givet de nationella och internationella ambitionerna att successivt elektrifiera samhället. Orderingången och kapitalflödet till den svenska batteritillverkaren Northvolt bekräftar detta. Hittills har över 50 miljarder kronor investerats i bolaget som, trots att verksamheten i Skellefteå ännu inte har kommit igång, har fått beställningar till ett värde om cirka 230 miljarder kronor.
Kobolt finns i berggrunden i många länder, även i Sverige. Trots detta förekommer ingen brytning i Sverige. I stället importeras metallen från Kongo där merparten av världens kobolt utvinns. Enligt SGU finns det kända tillgångar på omkring 19 000 ton i den svenska berggrunden. Troligtvis är tillgången ännu större då svensk berggrund är kraftigt underprospekterad avseende andra metaller än basmetallerna. Expertis inom malmgeologi pekar på att Sverige trots sina goda förutsättningar till koboltbrytning gjort sig beroende av import från ett land där barnarbete och usla arbetsvillkor enligt Amnesty International är vanligt förekommande.
Det finns således såväl etiska som miljömässiga, logistiska och samhällsekonomiska argument för att öka självförsörjningsgraden av kobolt i Sverige.
Om en ökad självförsörjning av kobolt ska bli möjlig måste såväl prospekteringsviljan som -takten ökas och brytning bli möjlig. Detta måste dessutom ske inom en snar framtid om Sverige ska kunna hävda sig på den internationella marknad som nu växer fram som en konsekvens av elektrifieringen av exempelvis fordon.
De långa ledtider som präglar svenska tillståndsprocesser kopplat till gruvnäringen främjar inte Sveriges förmåga att locka hit, eller behålla, de bolag som har kunnandet och förmågan att bedriva prospektering och brytning av kobolt. Branschen har länge efterlyst konkreta förslag från regeringen om hur handläggningstiderna ska kunna förkortas och bli mer förutsägbara, något som anses vara nödvändigt för att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen och därmed också kunna infria de av regeringen utfästa visionerna om en hög grad av elektrifiering.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Avser ministern att agera för att prospekteringsviljan, och -takten, ska öka och att fler gruvor ska kunna öppna i Sverige och då agera på annat sätt än genom de av regeringen tillsatta utredningarna gällande de tillståndsprocesser som reglerar näringen?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.