Åtgärder för bättre vägar

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1505 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
I2021/00275 Infrastrukturdepartementet Infrastrukturministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1505 av Eric Palmqvist (SD)
Åtgärder för bättre vägar

Eric Palmqvist har ställt flera frågor till mig om vägnätets tillstånd och om jag avser att vidta åtgärder för att förbättra vägnätet.

En god tillgänglighet i hela Sverige är nödvändig för att det ska vara möjligt att bo, leva och verka i alla delar av landet samt för att få ett Sverige som håller ihop. Regeringen beslutade i maj 2018 om en nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029. Planen medför en rekordstor satsning på underhåll av vägar om totalt 164 miljarder kronor.

Regeringen har fortsatt att satsa på underhåll av vägar. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2021 tillförs det under perioden 2021–2023 årligen 500 miljoner kronor till utökat vägunderhåll. Det kommer skapa förutsättningar för Trafikverket att tidigarelägga och genomför angelägna underhållsåtgärder i hela landet.

Sedan 2014 arbetar Trafikverket med en systematisk översyn av hastighetsgränser på statliga vägar runtom i landet. Genom att anpassa hastighetsgränserna till vägarnas utformning samt om- och nybyggnationer kan liv räddas. Av det statliga vägnätet, som totalt omfattar cirka 10 000 mil, är det ett begränsat vägnät som kommer att påverkas av översynen. Fram till 2025 planerar Trafikverket att cirka 120 mil statlig väg kan få höjd hastighetsgräns och cirka 425 mil att skyltas om till en lägre hastighetsgräns.

Trafikverket fördelar nu upp till en miljard kronor för att samfinansiera trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet. Åtgärder som förkortar restiden på landsbygd ska prioriteras. Det medför att hastigheten även kan höjas på delar av vägnätet.

Efter många år av underinvesteringar kan jag konstatera att regeringen nu genomför satsningar som skapar förutsättningar för en förbättrad standard på våra vägar. Satsningarna bidrar till en god tillgänglighet, hög trafiksäkerhet och även ökad sysselsättning.

Stockholm den 3 februari 2021

Tomas Eneroth

Skriftlig fråga 2020/21:1505 av Eric Palmqvist (SD) (Besvarad 2021-02-03)

Fråga 2020/21:1505 Åtgärder för bättre vägar

av Eric Palmqvist (SD)

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

Den 1 december 2020 sänktes hastighetsbegränsningarna på 121 mil statlig väg som ett led i Trafikverkets tillämpning av de riktlinjer regeringen givit myndigheten.

Hastighetssänkningarna har genomförts enligt principen att alla vägar med ”måttlig eller betydande trafik” ska ha en högsta hastighet 80 kilometer i timmen om de inte har mittseparering. Detta är således en direkt konsekvens av frånvaron av sådana investeringar i väginfrastrukturen som är nödvändiga för att möjliggöra bibehållna hastighetsbegränsningar på landets vägar.

Hastighetssänkningen genomfördes på vägsträckor i hela Sverige, från Ystad i söder till Gällivare i norr. Inte sällan i regioner som präglas av långa avstånd, gles befolkning, utarmad samhällsservice och avflyttning. Från politiskt håll framfördes kritik mot beslutet. Det ansågs nämligen leda till längre arbetspendlingstider och försämrad tillgänglighet och därmed ha en hämmande inverkan på de initiativ som tagits för att skapa förutsättningar för en god regional tillväxt.

En farhåga har varit att hastighetssänkningen som påbörjades den 1 december 2020 bara är en början. Risken är att vi i framtiden kommer att få bevittna hur Trafikverket genomför fler och mer omfattande sänkningar av hastighetsbegränsningarna på vägar i hela landet.

En färsk rapport från Transportföretagen pekar också ut sådana allvarliga brister i det svenska vägnätet att oron för fler och mer omfattande sänkningar av hastighetsbegränsningarna inte kan anses obefogad.

Exempelvis fastslår man i rapporten att 12,7 procent av de statliga vägarna är i mycket dåligt skick. Regionala skillnader föreligger, och värst är situationen i Gävleborgs län, där hela 25 procent av vägarna är i mycket dåligt skick.

Av Transportföretagens rapport framgår att underhållsskulden i det nationella vägnätet kommer att uppgå till 42 miljarder kronor år 2030 med nuvarande politik, vilket i klartext betyder att vårt gemensamma vägnät kommer att försämras ytterligare om inte krafttag tas.

Transportföretagen uppger dessutom att Trafikverket kommer att fortsätta med sitt arbete med att sänka hastighetsbegränsningarna och att så mycket som 425 mil väg kommer att ha fått sänkta hastigheter fram till 2025 om satsningar på trafiksäkerhetshöjande åtgärder uteblir.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

 

Hur ser ministern på sambandet mellan en välfungerande väginfrastruktur och förutsättningarna för en god regional tillväxt, och avser ministern och regeringen att vidta åtgärder för att förbättra vägnätet i allmänhet och de vägar som nu är i mycket dåligt skick i synnerhet?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.