Åtgärder för att nå transportmålet
Svar på skriftlig fråga 2025/26:548 besvarad av Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:548 Åtgärder för att nå transportmålet
till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2025/26:548 av Katarina Luhr (MP)
Åtgärder för att nå transportmålet
Katarina Luhr har frågat klimat- och miljöministern på vilka underlag som hennes uttalande vilar om att det i princip skulle krävas att Sverige förbjuder bilkörning vissa dagar eller liknande för att transportmålet ska kunna nås.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Det klimatpolitiska ramverket tjänar Sverige väl och målet om att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och negativa utsläpp därefter ger långsiktiga förutsättningar för näringslivet och samhället att genomföra den omställning som krävs. De nationella etappmålen är viktiga som kontrollstationer på vägen mot nettonollutsläpp.
Etappmålet för inrikes transporter innebär att utsläppen från sektorn ska minska med 70 procent 2030 jämfört med 2010. Det är en snabbare utsläppsminskning än vad som krävs för att det långsiktiga nettonoll-målet ska nås. Det är även överlappande och mer strikt än Sveriges etappmål och EU-åtagande för ESR-sektorn 2030 där transportsektorn är en av de största delarna. I klimathandlingsplanen - Hela vägen till nettonoll (skr. 2023:24:59) bedömde regeringen att etappmålet för inrikes transporter inte kan nås utan en stor inblandning av dyra biobaserade bränslen till 2030. För att nå målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045 bör fokus främst ligga på att genomföra en omfattande elektrifiering av transportsektorn.
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) bedömde regeringen att gapet till etappmålet för inrikes transporter uppgår till 5,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. 2024 uppgick de totala utsläppen från inrikes transporter till 16,85 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Minskningen som krävs för att nå etappmålet innebär alltså att utsläppen från inrikes transporter måste minska med mer än en tredjedel till 2030.
I januari 2025 fick Miljömålsberedningen i uppdrag att utvärdera och lämna förslag på hur de nationella etappmålen kan utformas så att de bättre överensstämmer med Sveriges åtaganden inom EU och styr effektivt mot Sveriges klimatmål, nettonollutsläpp senast år 2045. Miljömålsberedningen har lämnat sitt betänkande till regeringen och detta bereds i Regeringskansliet.
Stockholm den 11 mars 2026
Johan Britz
Skriftlig fråga 2025/26:548 av Katarina Luhr (MP) (Besvarad 2026-03-11)
Fråga 2025/26:548 Åtgärder för att nå transportmålet
av Katarina Luhr (MP)
till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Under en pressträff om Miljömålsberedningens delbetänkande Sveriges nationella klimatmål – uppdaterat etappmål till 2030 den 30 oktober 2025 sa klimat- och miljöministern följande:
“Sedan regeringen tillträdde har det spridits falska påståenden och rubriker hej vilt utan några som helst konsekvenser, om påstådda avskaffade klimatmål och det har skapat stor oro för Sveriges klimatarbete, inte minst i näringslivet. Men nu när du, som har utsetts av Tidöregeringen, har lyckats visa svart på vitt, bläck på papper att samtliga partier i Sveriges riksdag står bakom beredningens förslag om klimatmålen så hoppas jag att vi är färdiga med tramset om påstådda avskaffade klimatmål eller sänkta ambitioner, för det är inte värdigt Sverige.”
Fyra månader senare, i en intervju med SVT den 24 februari, föreslog klimatministern att avskaffa Sveriges klimatmål om att till 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent, jämfört med 2010 års nivå.
Klimatministerns kraftfulla avvisande av all oro om slopade klimatmål var en tydlig signal till väljare och näringsliv om att Sveriges klimatmål och ambitionsnivå skulle ligga fast. Att statsrådet bara fyra månader senare helt bryter mot denna tydliga utfästelse skapar stor osäkerhet om vad som egentligen gäller framöver. I samma intervju i SVT framförde statsrådet även följande om vad som krävs för att klimatmålet för transportsektorn ska nås:
“Det är en ganska lång resa vi har framför oss som i princip skulle kräva att vi förbjuder bilkörning vissa dagar eller liknande metoder för att komma upp i de siffror som skulle kunna nå ett mål.”
Det är oklart hur klimatministern har kommit fram till att det enbart är möjligt att nå klimatmålet för transporterna genom att förbjuda körning “eller liknande”. Om ministern inte har ett tydligt underlag som visar att så är fallet är uttalandet inte förenligt med regeringsformens krav på saklighet. Konstitutionsutskottet har vid ett flertal tillfällen uttalat att det är en självklar utgångspunkt att statsråds uttalanden ska vara korrekta. Statsråd ansvarar för sina uttalanden och därmed även för att de uppgifter som de lämnar är korrekta. Utskottet har vid flera tillfällen riktat kritik mot att uttalanden från olika statsråd varit missvisande eller felaktiga. Ett statsråd ska således iaktta saklighet i sin tjänsteutövning och säkerställa att hens uttalanden är korrekta.
Med anledning av det som anförts ovan vill jag fråga klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari:
På vilka underlag vilar ministerns uttalande om att det i princip skulle krävas att Sverige förbjuder bilkörning vissa dagar eller liknande för att transportmålet ska kunna nås?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.