Åtgärder för att minska klimat- och hälsoskada från privat bruk av dikväveoxid

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3532 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

M2021/ 01591 Miljödepartementet Miljö- och klimatministern samt vice statsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:3532 av Rickard Nordin (C)
Åtgärder för att minska klimat- och hälsoskada från privat bruk av dikväveoxid

Rickard Nordin har frågat mig om jag kommer att verka för att nuvarande reglering av privat försäljning av lustgas ska ses över i syfte att minimera klimat- och hälsoriskerna.

Utsläppen av lustgas i Sverige står för knappt 2 procent av de totala växthusgasutsläppen räknat som ton koldioxidekvivalenter. De största utsläppen härrör från gödselanvändningen i jordbrukssektorn. Utsläpp av lustgas från produktanvändningen, där privat försäljning av lustgas ingår, stod 2019 för cirka 0,6 procent av de totala växthusgasutsläppen. I samma kategori ingår utsläpp från bland annat lustgasanvändning i sjukvården. Klimatklivet finansierar så kallad lustgasdestruktion inom sjuk- och tandvård som kommer att bidra till minskade läckage av lustgas till atmosfären. Endast en liten del av de totala lustgasutsläppen bedöms komma från lustgaspatroner för privat bruk. Lustgas är inte lämplig att använda i berusningssyfte då det finns risk för hälsoskador, så som medvetslöshet och syrebrist. Sverige ska ha nettonollutsläpp senast 2045 och därefter negativa utsläpp. Det innebär att utsläppen totalt sett över alla sektorer måste gå mot noll. Regeringen följer noga utvecklingen av utsläpp från produkter och genomför löpande ett brett arbete för reformer som ska styra mot målet om nettonollutsläpp.

Stockholm den 10 september 2021

Per Bolund