Återvätning av torvmark

Svar på skriftlig fråga 2020/21:95 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

M2020/

Miljödepartementet

Miljö- och klimatministern samt vice statsministern

Till riksdagen

Svar på skriftlig fråga 2020/21:95 av Betty Malmberg (M) Återvätning av torvmarker

Betty Malmberg har frågat mig om jag anser att den föreslagna metodiken för återvätning av torvmarker kan anses vara evidensbaserad och kostnadseffektiv.

Utsläpp från dikade torvmarker, som tidigare var våtmarker beräknas stå för 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter, det vill säga mer än Sveriges personbilstrafik. Genom att återväta dikade torvmarker till naturligt fungerande våtmarker kan avgången av växthusgaser från dessa marker minska relativt snabbt. Regeringen delar klimatpolitiska vägvalsutredningens bedömning att återvätning är en åtgärd som är samhällsekonomiskt lönsam, som kan minska utsläpp av växthusgaser, mätt i koldioxidekvivalenter, samtidigt som den kan bidra till många positiva effekter för biologisk mångfald, balansering av vattenflöden, öka tillskottet till grundvattnet samt minska övergödningen. Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Sida, Skogsstyrelsen och Sveriges geologiska undersökning delar denna uppfattning och har bland annat lagt förslag på återvätningsinsatser i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019.

Det finns en spridning i hur stor effekten blir på olika marker och med olika typer av praktiska åtgärder. Vi ska därför titta på möjligheterna att ta tillvara på erfarenheter från tidigare stöd och undersökningar och följa forskningen på området. Regeringen har också tillsammans med denna satsning aviserat att 3 miljoner kronor tillförs och fördelas lika mellan Jordbruksverket och Skogsstyrelsen för att, i samråd med bland annat Naturvårdsverket och länsstyrelserna, utforma kriterier och utveckla metoder för att bedöma vilka marker som är lämpliga för åtgärder som åstadkommer negativa utsläpp av växthusgaser.

Stockholm den 30 september 2020


Isabella Lövin