Till innehåll på sidan

Återtagande av personer som fått utvisningsbeslut efter ansökan från Säkerhetspolisen

Svar på skriftlig fråga 2018/19:851 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


Ju201

9

/

0

2507

/

POL

Justitiedepartementet

I

nrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:851 av Tobias Billström (M) Återtagande av personer som fått utvisningsbeslut efter ansökan från Säkerhetspolisen och på fråga 2018/19:852 av Maria Malmer Stenergard (M) Verkställighet av personer som fått utvisningsbeslut efter ansökan från Säkerhetspolisen

Tobias Billström har frågat utrikesministern Margot Wallström vilka bilaterala åtgärder ministern och regeringen avser att vidta för att Sverige i högre utsträckning ska kunna verkställa utvisningsbeslut som rör personer som enligt Säkerhetspolisen utgör en säkerhetsrisk.

Maria Malmer Stenergard har frågat justitie- och migrationsministern Morgan Johansson vilka ytterligare åtgärder, utöver utredningen Ju 2018:08, ministern och regeringen avser att vidta för att säkerställa att den här typen av utvisningsbeslut verkställs och undvika att personer som tas i förvar av Säkerhetspolisen riskerar att släppas innan verkställigheten genomförts.

Frågorna har överlämnats till mig att besvara.

Lagen om särskild utlänningskontroll är ett värdefullt verktyg för att hantera utlänningar som bedöms utgöra säkerhetshot mot Sverige. Potentiella terrorister kan hindras från att komma in i eller att stanna kvar i Sverige.

Regeringen gav den 23 augusti 2018 en särskild utredare i uppdrag att se över bland annat lagen om särskild utlänningskontroll (Ju 2018:08). Syftet är att åstadkomma en ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering som samtidigt är förenlig med ett väl fungerande skydd för grundläggande fri- och rättigheter. I vissa avseenden uppfattas lagen om särskild utlänningskontroll som svårtillämpad och lagstiftningen är i behov av en översyn. I en hemställan till regeringen har Säkerhetspolisen efterfrågat att vissa bestämmelser i lagen förtydligas, görs mer ändamålsenliga och att luckor täpps till. Av utredningens direktiv framgår därför bland annat att den nuvarande regleringen för verkställighetsförvar bör ses över så att den inte innebär att personer som bedömts utgöra kvalificerade säkerhetshot mot Sverige måste försättas på fri fot i avvaktan på verkställighet av utvisningsbeslut. I direktiven anges även att utredaren ska överväga hur kontrollen av de personer som bedömts utgöra ett säkerhetshot och som inte kan utvisas förstärks, till exempel genom elektronisk övervakning som ett komplement till den anmälningsplikt som de i dag är ställda under.

Det är viktigt att lagstiftningen nu ses över. Mot denna bakgrund ser jag fram emot att utredaren redovisar sitt uppdrag den 31 mars 2020.

Förutsättningarna för verkställighet och förekomsten av verkställighetshinder är ofta beroende av omständigheter hänförliga till den enskilde eller förhållandena i ett visst land vilket innebär att de måste hanteras utifrån omständigheterna i varje enskilt ärende.

Jag kan inte kommentera vilka åtgärder för verkställighet som kan eller bör vidtas i enskilda ärenden, som de frågeställarna hänför sig till. Utvisningsbeslut ska självfallet verkställas när så är möjligt. Utöver att jag generellt är förhindrad att uttala mig i enskilda ärenden som handläggs av myndigheter och domstolar är det i ärenden enligt lagen om särskild utlänningskontroll regeringen som överprövar överklagade beslut från Migrationsverket om utvisning. Säkerhetspolisen är verkställande myndighet i ärenden enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Jag och regeringen följer dock frågan noggrant.


Stockholm den 15 augusti 2019

Mikael Damberg

Skriftlig fråga 2018/19:851 av Tobias Billström (M) (Besvarad 2019-07-16)

Fråga 2018/19:851 Återtagande av personer som fått utvisningsbeslut efter ansökan från Säkerhetspolisen

av Tobias Billström (M)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Säkerhetspolisen konstaterar att tillväxten i Sveriges extremistmiljöer är omfattande. Antalet individer inom de våldsbejakande extremistmiljöerna bedöms ha gått från hundratals till tusentals. Därför har Säkerhetspolisen under våren ansökt till Migrationsverket om att ett antal individer som under längre tid och i stor utsträckning bidragit till radikalisering ska utvisas enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Säkerhetspolisen menar att de varit tongivande i verksamheter där radikalisering sker och därmed bidragit till tillväxten i våldsbejakande extremistmiljöer. De bedöms även utgöra ett säkerhetshot mot Sverige.

Enligt uppgifter rör det sig om sex individer som under våren tagits i förvar på Säpos begäran enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Flera fall har uppmärksammats i medierna. I Gävle har flera män, varav en imam, tagits i förvar. I Västerås och Umeå har Säkerhetspolisen begärt två imamer i förvar. En man som tidigare var Vetenskapsskolans vd har tagits i förvar i Göteborg. Säkerhetspolisen uppger att det totalt rör sig om sex personer som bidragit till extremism och radikalisering. Migrationsverket har fattat beslut att utvisa fem av männen. Tre av männen har överklagat besluten. 

Ett land har en skyldighet att ta emot sina egna medborgare. Trots detta präglas Sveriges återvändandearbete av att utvisningsbeslut inte verkställs. Antingen på grund av att människor avviker eller på grund av att verkställighet inte kan ske på grund av bristande samarbete med det mottagande landet. Säkerhetspolisen har uttalat att det inte är säkert att det går att utvisa de terrorstämplade imamerna på grund av verkställighetshinder. Då kan Säkerhetspolisen fortsätta att hålla en person under uppsikt med till exempel anmälningsplikt.

Återtagandeavtal är ett verktyg som bör användas i större utsträckning, både i Sverige och i EU. Sverige har ett fåtal återtagandeavtal men saknar fortfarande avtal med länder varifrån ett stort antal asylsökande har kommit och kommer från. Sverige måste ingå fler återtagandeavtal i syfte att stärka återvändandearbetet. Regeringen har därför ett ansvar att verka för fler bilaterala avtal och samtidigt driva på för fler gemensamma lösningar inom EU. Det ena utesluter dock inte det andra, och regeringen måste därför svara på frågan vilka åtgärder man avser att vidta vad gäller Sveriges bilaterala åtaganden på detta område.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Vilka bilaterala åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att Sverige i högre utsträckning ska kunna verkställa utvisningsbeslut som rör personer som enligt Säkerhetspolisen utgör en säkerhetsrisk?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.