Återkrav inom LSS
Svar på skriftlig fråga 2024/25:827 besvarad av Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:827 Återkrav inom LSS
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Svar på frågorna 2024/25:826 av Christofer Bergenblock (C)
Försäkringskassans återkrav vid personlig assistans och 2024/25:827 av Nadja Awad (V) Återkrav inom LSS
Christofer Bergenblock har frågat mig om jag avser att ta några initiativ i syfte att förtydliga grunderna för när återkrav kan ställas av Försäkringskassan kopplat till personlig assistans.
Nadja Awad har vidare frågat socialförsäkringsministern om hon avser att ta några initiativ för att minska risken för återkrav inom LSS.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på båda frågarna.
Det allra bästa är när beslut om ersättning är rätt från början, så att enskilda inte hamnar i situationen att behöva betala tillbaka felaktigt utbetald ersättning. Det är alltid tufft att drabbas av återkrav och beklagligt när en enskild riskerar att bli skuldsatt.
Försäkringskassan ska säkerställa god kvalitet i sin handläggning och att rätt person får rätt ersättning. Myndigheten har också ett ansvar att säkerställa god kontroll och att förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar.
Enligt 110 kap. 46 § socialförsäkringsbalken (SFB) ska den som ansöker om, har rätt till eller annars får en förmån enligt balken anmäla sådana ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av förmånen. Det gäller alla ersättningar som regleras i socialförsäkringsbalken. Anmälan som gäller assistansersättning ska även göras av den till vilken assistansersättning har betalats ut. Det ligger i Försäkringskassans ansvar att informera den enskilde om skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden och konsekvenserna av om den enskilde inte fullgör sin anmälningsskyldighet.
I de fall en assistansmottagare eller anordnare, genom att lämna oriktiga uppgifter eller underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet, har orsakat att assistansersättning har lämnats felaktigt eller med för högt belopp ska Försäkringskassan besluta om återbetalning av ersättningen. Detsamma gäller om en assistansmottagare eller anordnare i annat fall har fått assistansersättning som de har insett eller skäligen borde ha insett var felaktig eller för hög (108 kap. 2 och 9 a §§ SFB).
Regeringen har, i Försäkringskassans regleringsbrev för år 2025, gett myndigheten i uppdrag att vidta åtgärder i syfte att motverka att enskilda blir återbetalningsskyldiga. Inom ramen för uppdraget har Försäkringskassan tagit fram en handlingsplan för hur myndigheten avser att motverka att enskilda blir återbetalningsskyldiga, öka förmågan att omhänderta anmälningar av ändrade förhållanden, stärka förmågan att återkräva felaktiga utbetalningar och öka återbetalningen av felaktigt utbetalda ersättningar (FK 2024/028035). Försäkringskassan ska löpande under året, med start i april 2025, redovisa resultatet av det arbete som görs som en följd av handlingsplanen.
Stockholm den 5 mars 2025
Camilla Waltersson Grönvall
Skriftlig fråga 2024/25:827 av Nadja Awad (V) (Besvarad 2025-03-05)
Fråga 2024/25:827 Återkrav inom LSS
av Nadja Awad (V)
till Statsrådet Anna Tenje (M)
DN rapporterade den 19 februari om en 34-årig kvinna som har en cp-skada och därför har personlig assistans. Efter att Försäkringskassan bedömt att hon fått för mycket assistans i tio år har de nu skickat ett betalningskrav på 1,1 miljoner kronor.
Bakgrunden till kravet på över 1 miljon kronor är att kvinnan 2014 arbetade halvtid i en idrottshall. Innan hon började jobba hade hon haft assistans dygnet runt. Det förändrades inte under eller efter anställningen, men Försäkringskassan tycker nu att kvinnan borde ha rapporterat in att hon slutade på jobbet, eftersom det påverkade hennes assistansbehov.
Att kravet kommer nu beror på att kvinnan nyligen bytt assistansbolag. I samband med bytet gjordes en ny behovsbedömning som ledde till att assistansen minskade med 1 timme och 44 minuter per dygn. Försäkringskassan menar att ändringen borde ha skett redan 2014.
Kvinnan håller inte med om att hennes behov har förändrats och betonar att hon dessutom var sjukskriven innan hon slutade jobba, vilket anmäldes till Försäkringskassan. Hon har också vid flera tillfällen talat med anställda på myndigheten om att hon slutat arbeta, vilket framgår i dokument som DN tagit del av.
Den här kvinnan är inte ensam om att ha fått ett återkrav på över 1 miljon kronor från Försäkringskassan. Förra året rapporterade SVT om en 85-årig kvinna i Ulricehamn som krävts på 4,3 miljoner kronor, då Försäkringskassan ansåg att hon borde ha meddelat att hennes hälsa förbättrades när hon var 81 år gammal och därefter hade mindre behov av hjälp. Kvinnan, som menade att hon inte alls börjat må bättre, överklagade beslutet och fick rätt. Hon behövde dock genomgå en krävande rättsprocess som hon fick bekosta själv.
Dessa exempel visar på hur människor som försöker göra rätt för sig drabbas hårt och dessutom har svårt att få upprättelse. Deras liv kan slås sönder helt och hållet.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Anna Tenje:
Avser statsrådet att ta några initiativ för att minska risken för återkrav inom LSS?
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

