Återinförande av elevstyrda skolor
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1579 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr U2016/03793/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1579 av Christer Nylander (L) Återinförande av elevstyrda skolor
Christer Nylander har frågat mig om jag avser att ta initiativ till ett införande av lokala skolstyrelser med elevmajoritet om Skol-kommissionen föreslår detta, och hur jag bedömer att det i så fall skulle påverka lärarnas status.
1997 införde den dåvarande regeringen en försöksverksamhet med lokala styrelser inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Det var då möjligt att under den nämnd som utgör styrelse för utbildningen, inrätta en lokal styrelse vars uppdrag var att ta hand om vissa frågor som rör verksamheten i gymnasieskolan och i den kommunala vuxenutbildningen. Försöksverksamheten upphörde 2007 och någon utvärdering av dess effekter har inte gjorts. Regeringen bereder inte några förslag om att återuppta någon sådan försöksverksamhet.
Enligt gällande regelverk har eleverna rätt till inflytande i skolan. Vi vet att inflytande över både undervisningen och utbildningen bidrar till att öka elevernas motivation och förståelse för skolarbetet. Detta står inte på något sätt i motsats till regeringens grundmurade tilltro till Sveriges lärare och skolledare. En av regeringens främsta prioriteringar är att höja läraryrkets attraktivitet, vilket vi gör genom höjda lärarlöner, minskad administration och medel för fler anställda så att eleverna får mer tid med sina lärare.
Skolkommissionen, som består av företrädare för professionen och akademin, ska med ett fritt mandat arbeta fram förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan. Under våren tar regeringen emot Skol-kommissionens förslag som lägger grunden för en tydligare styrning och ett mer jämlikt skolsystem.
Precis som jag framförde i den intervju som Christer Nylander hänvisar till i sin fråga så har svensk skola större styrningsproblem än vad som kan åtgärdas med förändring av en enskild paragraf i skollagen. I Skolkommissionens delbetänkande går det inte heller att utläsa att ett återinförande av lokala styrelser med elevmajoritet skulle vara en nödvändig åtgärd för att komma till rätta med den bristande styrningen.
Skolkommissionen avser i sitt slutbetänkande att återkomma med konkreta förslag till bl.a. förtydligande av ansvarsfördelning och styrning av den svenska skolan. När regeringen ser vilka förslagen är kommer ställning tas till den vidare hanteringen.
Stockholm den 21 september 2016
Gustav Fridolin
Skriftlig fråga 2015/16:1579 av Christer Nylander (L) (Skickad 2016-09-21)
Fråga 2015/16:1579 Återinförande av elevstyrda skolor
av Christer Nylander (L)
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Mellan 1997 och 2007 genomförde Socialdemokraterna och Miljöpartiet en försöksverksamhet som gav landets gymnasier rätt att tillsätta lokala styrelser med elevmajoritet. Själva tanken att eleverna vet bättre än rektorer och lärare om undervisningens innehåll och upplägg är nog det allra tydligaste tecknet på hur långt flumtänkandet gått i den rödgröna skolpolitiken. Liberalerna avskaffade detta som en av de första åtgärderna när vi tog över Utbildningsdepartementet 2006.
I en intervju i Lärarnas tidning öppnade statsrådet Gustav Fridolin för att återigen införa lokala skolstyrelser med elevmajoritet.
Från Liberalernas sida har vi varit tydliga med att elevstyrda skolor är en rest av den flumpolitik som bidrog till att svensk skola rasade i internationella kunskapsmätningar. När elever ges makt över centrala beslut om skolans budget, om tjänstetillsättning och om undervisningens utformning underkänner man en hel yrkeskår. Dessutom försvinner ansvarsutkrävandet för verksamheten. Det blir otydligt vem som ska bära ansvaret för en felaktig investering eller för när en elev med särskilda behov inte fått den hjälp och det stöd eleven är berättigad till. Elever ska inte bestämma hur undervisningen ska läggas upp, vilka ämnen man ska ha eller vilka lärare som ska anställas. Det är lärare och rektorer som bestämmer över skolan och skolans verksamhet. Det är mycket olyckligt att utbildningsministern inte ser att förslag och tankar som dessa innebär ett underkännande av en hel yrkeskår.
Svensk skolas stora utmaningar handlar om att lyfta kunskapsresultaten och höja läraryrkets status. Det är svårt att komma på argument som talar för att just elevstyrda skolor skulle bidra till en lösning på något av dessa problem. Tvärtom skulle det vara ännu en stöt riktad mot lärarnas auktoritet och status att säga att eleverna vet bättre, och dessutom kan styra skolan bättre.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:
Avser ministern att ta initiativ till ett införande av lokala skolstyrelser med elevmajoritet om Skolkommissionen föreslår detta, och hur bedömer ministern att det i så fall skulle påverka lärarnas status?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.