Armeniska krigsfångar
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1067 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1067 av Anders Österberg (S)
Armeniska krigsfångar
Anders Österberg har frågat mig vilka åtgärder jag inom OSSE:s ordförandeskap kan vidta för att armeniska krigsfångar ska få komma hem igen.
Regeringen följer utvecklingen noga och ser allvarligt på uppgifterna om misstänkta krigsförbrytelser. Personer som medverkat till allvarliga brott mot folkrätten, inklusive internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter, ska ställas till svars för sina handlingar. Straffrihet är inget alternativ.
Sverige har bidragit med ett stöd på 20 miljoner kronor till Internationella rödakorskommitténs (ICRC:s) humanitära arbete i konfliktområdet. Som en neutral och betrodd mellanhand underlättar ICRC utbytet av krigsfångar och kvarlevor i regionen.
Som ordförande i OSSE 2021 kommer Sverige att fortsätta stödja ansträngningarna från Minskgruppens samordförande för en långsiktigt hållbar och fredlig lösning framförhandlad mellan parterna.
Stockholm den 30 december 2020
Ann Linde
Skriftlig fråga 2020/21:1067 av Anders Österberg (S) (Besvarad 2020-12-30)
Fråga 2020/21:1067 Armeniska krigsfångar
av Anders Österberg (S)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan är över, även om det har skett vissa brott mot vapenvilan. Det återstår stora frågor att lösa som har lett till stor bitterhet mellan parterna – jag hoppas att Sverige kan spela en konstruktiv roll i dessa.
En av dessa frågor är att azeriska styrkor behandlar armeniska krigsfångar omänskligt – detta enligt Human Rights Watch. Azerbajdzjan har utsatt krigsfångar för förnedrande behandling, såsom fysiska övergrepp, och har spelat in dem på videor som de sedan har spridit över nätet. Tänk alla de armeniska föräldrar som tvingas se sina barn förnedras på nätet. Videorna visar hur azeriska vakter misshandlar armeniska fångar, förödmjukar dem genom att tvinga dem kyssa azeriska flaggan och berömma den azeriska presidenten. De tvingas även att säga att Nagorno-Karabach – som av armenier betraktas som folkets historiska vagga – är en del av Azerbajdzjan.
”Det kan inte finnas något rättfärdigande för den våldsamma och förödmjukande behandlingen av krigsfångar”, säger Hugh Williamson, chef för avdelningen för Europa och Centralasien på Human Rights Watch.
Ett annat ämne som har kommit upp är utomrättsliga avrättningar av tillfångatagna armeniska soldater. Bland annat BBC har tagit upp en film på två armeniska militärer som skjuts till döds medan deras händer är bakbundna. En annan video som cirkulerar på nätet visar en äldre man som blir halshuggen av stridande azeriska styrkor i Nagorno-Karabach.
Humanitär lagstiftning är tydlig när det gäller skyldigheten att skydda krigsfångar. Azerbajdzjans myndigheter bör se till att den förnedrande behandlingen slutar omedelbart. Internationell humanitär rätt, eller lagen om väpnad konflikt, kräver att parter i en internationell väpnad konflikt behandlar krigsfångar mänskligt under alla omständigheter.
Återbördandet av de unga män som stridit i kriget till Armenien är väsentligt. De straffas dubbelt genom att ha förlorat stora delar av Nagorno-Karabach och genom att hållas fångna och förnedras efter att stridigheterna nu har upphört.
I dagarna har Azerbajdzjan frigivit 44 fångar, vilket är ett positivt steg. Båda parterna anklagar varandra för krigsbrott.
Jag vill ställa följande fråga till utrikesminister Ann Linde:
Vilka åtgärder kan utrikesministern vidta inom OSSE:s ordförandeskap för att krigsfångarna ska få komma hem igen?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.