Arbetsskadeförsäkringen

Svar på skriftlig fråga 2025/26:417 besvarad av Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)

Svar på fråga 2025/26:417 Arbetsskadeförsäkringen

till Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)

Svar på fråga 2025/26:417 av Adrian Magnusson (S)
Arbetsskadeförsäkringen

Adrian Magnusson har frågat arbetsmarknadsministern om han och regeringen har för avsikt att gå vidare med förslagen från SOU 2023:53.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det är angeläget att arbetsskadeförsäkringen är ändamålsenlig, rättssäker och begriplig för den enskilde. Uppgifter om att färre får del av ersättning och att kunskapen om försäkringen är låg behöver tas i beaktande.

Arbetsskadeutredningens slutbetänkande, SOU 2023:53, överlämnades i september 2023 och innehåller ett flertal förslag som syftar till att bl.a. sänka trösklarna för livränta, öka förutsebarheten i prövningen och tydliggöra beviskraven. Enligt betänkandet är huvudorsaken till att färre beviljas livränta att antalet ansökningar om livränta har minskat med 86 procent mellan 2005 och 2022, en kraftig minskning som sammanfaller med avskaffandet av den tidsbegränsade sjukersättningen år 2008. I betänkandet framhålls att ett förändrat, lägre, krav på hur länge inkomstförmågan måste vara nedsatt (varaktighetskravet), tillsammans med en karenstid, är avgörande för att göra arbetsskadeförsäkringen mer tillgänglig. Tanken är att lägre trösklar ska leda till att fler väljer att ansöka och att fler får ersättning.  

Vid remissförfarandet var två centrala remissinstanser dock kritiska till förslaget om ett sänkt varaktighetskrav. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) avstyrkte flera av utredningens förslag och menar att betänkandet saknar nödvändiga analyser. Myndigheten efterlyste också en tydligare beskrivning av vilken roll arbetsskadeförsäkringen ska spela på dagens arbetsmarknad, om den ska förhålla sig till sjukförsäkringen vilken sedan 2008 fungerar som en omställningsförsäkring och i så fall hur. ISF anser också att utredningen, utöver förslaget om en fast tidpunkt för Försäkringskassans prövning av livränta, inte föreslår några åtgärder för att vända trenden.

Försäkringskassan bedömer att fler livräntor kan komma att beviljas för kortare tidsperioder om kravet på varaktighet sänks. Det kan leda till att myndigheten oftare måste fatta tillfälliga beslut om fortsatt livränta för att undvika avbrott i ersättningen. Eftersom utredningar i regel tar sex månader kan beslutet komma ungefär samtidigt som den enskilde måste ansöka om förlängning. Ett sänkt varaktighetskrav riskerar med andra ord att leda till ökad rättsosäkerhet och omfattande administration.

Regeringen bedömer att det inte är möjligt att ta ställning till utredningens lagförslag utan de analyser som ISF efterlyser. Mot den bakgrunden har ISF fått i uppdrag att analysera sambandet mellan beviljandet av livränta och arbetsmarknadens funktionssätt samt förhållandet mellan sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen över tid. Uppdraget ska redovisas senast den 30 oktober 2026. Regeringen har dessutom gett Arbetsmiljöverket ett uppdrag som syftar till att stärka det förebyggande arbetet mot arbetsskador. Det uppdraget redovisades i december 2025. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har samtidigt fått i uppdrag att genomföra en kartläggning av arbetsmiljöns betydelse för psykisk sjukdom, i syfte att stärka rättssäkerheten i arbetsskadeärenden. Uppdraget ska delredovisas i maj 2026 och slutredovisas i december 2027. Därutöver har Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att analysera smittsamma sjukdomars relevans i förhållande till arbetsskadeförsäkringen och statligt personskadeskydd. Uppdraget ska redovisas i juni 2027.

Många viktiga uppdrag pågår således vid sidan av den fortsatta beredningen av betänkandet i Regeringskansliet.

Stockholm den 4 februari 2026

Anna Tenje