Arbetskraftsinvandring
Svar på skriftlig fråga 2022/23:456 besvarad av Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2022/23:456 av Frida Tånghag (V)
Arbetskraftsinvandring
Frida Tånghag har frågat mig om jag gör bedömningen att den ordning som ska utredas är mer effektiv än att återinföra arbetsmarknadsprövning, och på vilken grund jag gör den bedömningen i så fall.
Jag vill poängtera att det är viktigt att det råder ordning på arbetsmarknaden och att lagar, regler och avtal efterlevs. Goda villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige.
Regeringen kommer att genomföra förändringar av det svenska systemet för arbetskraftsinvandring och avser att skärpa villkoren. Regeringen beslutade den 16 februari 2023 om tilläggsdirektiv till Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring. Regeringen anser att det finns bättre sätt att reglera arbetskraftsinvandring på. Uppdraget att föreslå ett nytt system för arbetsmarknadsprövning kommer inte fullföljas.
Utredaren ska i stället lämna förslag på åtgärder som dels skärper villkoren för arbetskraftsinvandringen, dels främjar den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Utredaren ska bland annat utreda frågan om ett lönekrav med utgångspunkten att arbetstillstånd i normalfallet endast ska kunna beviljas om det erbjudna arbetet har en lönenivå motsvarande medianlönen. Det ska dock vara möjligt att föreskriva om ett lägre lönekrav för vissa enskilda yrkesgrupper. I tilläggsdirektiven framhålls att det är viktigt att lönekravet utformas så att det kan följa löneutvecklingen över tid. Ett krav på en högre lönenivå kan minska arbetskraftsinvandringen inom lågkvalificerade yrken samtidigt som det kan innebära att den arbetskraft som redan finns i Sveriges bättre kan tas tillvara. En sådan ordning kan också bidra till färre ansökningar om uppehållstillstånd för arbete, vilket kan leda till kortare handläggningstider för de arbetskraftsinvandrare som uppfyller kraven och därmed förenkla kompetensförsörjningen för arbetsgivare som har behov av att anställa kvalificerad arbetskraft från ett tredjeland.
För att motverka missbruk, fusk och kriminalitet inom systemet med arbetskraftsinvandring har utredningen även fått i uppdrag att föreslå hur vissa yrkesgrupper kan exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd.
Det ändrade uppdraget kommer bidra till att ytterligare begränsa den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen till Sverige och motverka missbruk. Genom att den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen minskar kommer det också vara möjligt att skapa ett enklare och snabbare system för den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen.
Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring har fått förlängd utredningstid och ska redovisa sina uppdrag senast den 31 januari 2024. Jag ser mycket fram emot att ta del av utredningens förslag.
Stockholm den 22 mars 2023
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2022/23:456 av Frida Tånghag (V) (Besvarad 2023-03-15)
Fråga 2022/23:456 Arbetskraftsinvandring
av Frida Tånghag (V)
till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Frågan om arbetskraftsinvandring till Sverige från tredje land har behandlats oerhört illa i svensk politik. Alliansen införde 2008 en extrem lagstiftning som gav arbetsgivarna fritt utrymme att styra över arbetskraftsinvandringen, med utnyttjande och utsatthet som följd. I ett försök att komma åt dessa problem skapade samma regering senare det som kom att kallas kompetensutvisningar. När de förlorat regeringsmakten skyllde samma partier problemen på den efterträdande regeringen.
Socialdemokraterna har under sina åtta år vid makten inte gjort några allvarliga försök att komma åt problemen. I stället fokuserade de på marginella justeringar i lagstiftningen. Strax innan den lämnade makten tillsatte S-regeringen en utredning för att återinföra kravet på arbetsmarknadsprövning som fanns före 2008. Vänsterpartiet har länge drivit kravet på arbetsmarknadsprövning, som innebär att en myndighet i samverkan med arbetsmarknadens parter säkerställer att arbetskraftsinvandring tillåts utifrån behov. Ett sådant krav hade kunnat åtgärda problemen med utnyttjande och utsatthet inom arbetskraftsinvandringen på riktigt eftersom arbetstillstånd skulle beviljas utifrån behov. Vi välkomnade därför att Socialdemokraterna till slut agerade i frågan, om än väldigt sent.
Den nytillträdda högerregeringen har nu ändrat direktiven för utredningen så att den inte längre ska föreslå ett nytt och effektivt system för arbetsmarknadsprövning. Utredaren ska i stället ta fram förslag på en viss lönenivå för att beviljas arbetstillstånd, men med möjlighet att föreskriva om ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper, samt att vissa yrkesgrupper ska kunna exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd.
Regeringens förslag riskerar bli väldigt stelbent. Det ska fortsatt inte vara behovet av arbetskraft som ska styra. I stället ska förbestämda yrkeskategorier och lönenivåer avgöra möjligheten att få uppehållstillstånd. Det finns få skäl att tro att dessa förslag kommer att åtgärda problemen med utnyttjande och missbruk inom området, eller säkerställa att nödvändig kompetens kan komma till Sverige.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Maria Malmer Stenergard:
Gör statsrådet bedömningen att den ordning som ska utredas är mer effektiv än att återinföra arbetsmarknadsprövning, och på vilken grund gör statsrådet den bedömningen i så fall?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.