Ansvar för det humanitära biståndet

Svar på skriftlig fråga 2024/25:1025 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2024/25:1025 Ansvar för det humanitära biståndet

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

 

Svar på fråga 2024/25:1025 av Olle Thorell (S)
Ansvar för det humanitära biståndet

Olle Thorell har frågat mig om vilka konkreta åtgärder som jag har vidtagit inom ramen för min tjänsteutövning för att motverka den minskning av det humanitära biståndet som Sida redovisar i sin årsrapport för 2024. Därtill har han frågat hur regeringen i samordning med Finansdepartementet och Justitiedepartementet har säkerställt att Sveriges internationella humanitära åtaganden fullföljs i enlighet med folkrätten.

Sverige fortsätter vara en av världens största humanitära biståndsgivare men den svenska statsbudgeten är inte oändlig. För att möta de mest akuta behoven kan delar av Sveriges statsbudget i stort, men även biståndsbudgeten, behöva vara föremål för omprioriteringar. Svenska skattemedel ska generera kvalitativa resultat. Genom att vara en pålitlig och flexibel givare i en turbulent omvärld kan våra partners svara upp snabbt och effektivt i nya och förvärrade kriser.

Kravet på respekt för folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten, har varit – och fortsätter att vara – ett av regeringens nyckelbudskap. Vårt arbete med att säkerställa efterlevnaden av folkrätten pågår löpande och är en fråga Sverige driver på egen hand såväl som genom EU och multilaterala aktörer som FN.

Stockholm den 16 april 2025

 

Benjamin Dousa

Skriftlig fråga 2024/25:1025 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2025-04-16)

Fråga 2024/25:1025 Ansvar för det humanitära biståndet

av Olle Thorell (S)

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

 

Världen befinner sig i en humanitär kris utan motstycke i modern tid. Enligt FN:s kontor för samordning av humanitära insatser (OCHA) har över 300 miljoner människor i 2024 varit i behov av humanitärt stöd – en ökning från tidigare år. Konflikter i Ukraina, Gaza, Sudan och Myanmar har förvärrats, samtidigt som klimatkriser och svält ökar i Afrika, Mellanöstern och delar av Asien.

I detta läge skulle man förvänta sig att Sverige, med sin tradition av solidaritet och internationellt ansvarstagande, agerar kraftfullt för att rädda liv. Men i Sidas årsredovisning för 2024 framgår något annat. Sida redovisar (sidan 14) att det humanitära biståndet under året minskat jämfört med tidigare år, trots ökade behov. I vissa regioner har det humanitära stödet dessutom förskjutits till mer långsiktiga insatser – vilket i sig kan vara värdefullt, men inte när akuta behov kvarstår.

Årsredovisningen visar också att regeringen i sin styrning prioriterat garantier, näringslivssamarbeten och tematiska strategier – men de humanitära åtagandena har inte stärkts i motsvarande grad. Detta står i direkt motsats till Sveriges tidigare roll som humanitär stormakt och riskerar att urholka vår internationella trovärdighet.

FN, EU och andra multilaterala aktörer har gång på gång vädjat till givarlandet Sverige att stå upp för det humanitära systemet. I flera av de största katastroferna 2024 har Sverige förhållit sig passivt eller levererat stöd långt under tidigare nivåer. Det har bland annat rapporterats om avbrutna insatser i Demokratiska republiken Kongo, reducerade humanitära stödprogram i Syrien och minskat bidrag till WFP:s nödinsatser i Östafrika.

Regeringen har ett ansvar att säkerställa att Sveriges humanitära åtaganden motsvarar behoven och våra folkrättsliga förpliktelser. Det kräver inte bara politisk vilja utan även samordning mellan Utrikesdepartementet, som styr biståndet, Finansdepartementet, som fastställer ramarna, och Justitiedepartementet, som ansvarar för Sveriges folkrättsliga åtaganden i internationella kriser.

Mot denna bakgrund är det angeläget att regeringen förklarar varför det humanitära biståndet minskat under ett år där behoven varit större än någonsin samt vilka åtgärder som vidtagits – eller inte vidtagits – för att möta denna globala nödsituation.

Jag vill därför fråga statsrådet Benjamin Dousa:

 

Vilka konkreta åtgärder, om några, har statsrådet inom ramen för sin tjänsteutövning vidtagit för att motverka den minskning av det humanitära biståndet som Sida redovisar i sin årsrapport för 2024, trots att de globala behoven ökat, och hur har regeringen i samordning med Finansdepartementet och Justitiedepartementet säkerställt att Sveriges internationella humanitära åtaganden fullföljs i enlighet med folkrätten?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.