Anonymisering av vissa rättighetsbegränsande beslut

Svar på skriftlig fråga 2020/21:141 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2020/21:141 av Anders Österberg (S)
Anonymisering av vissa rättighetsbegränsande beslut

Anders Österberg har frågat mig vad jag anser om att ge medarbetare inom rättsvårdande myndigheter ökade möjligheter att anonymt kunna fatta vissa rättighetsbegränsande beslut för klienter, intagna eller patienter genom till exempel en högre grad av anonymisering i journalföringen för den som fattar beslut.

Regeringen tar frågor som rör trygghet och säkerhet på arbetsplatser på största allvar. Därför följer vi också noga utvecklingen av hot och våld i våra myndigheters verksamhet och för en dialog med myndigheterna om hur man arbetar med dessa frågor.

När utövare av samhällsnyttiga funktioner som har till uppgift att hjälpa andra utsätts för våld, hot och trakasserier utgör det inte bara ett angrepp på dem som personer utan i förlängningen även på det demokratiska samhället. Det straffrättsliga skyddet för dessa grupper måste därför vara ändamålsenligt och starkt. Av den anledningen har en särskild utredare fått i uppdrag att ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd bör utformas. Uppdraget ska redovisas senast 12 november 2021.

Myndighetsutövningen som aktualiseras i Anders Österberg fråga innebär begränsningar av den enskildes grundläggande fri- och rättigheter. Vid dessa beslut är det särskilt viktigt att det finns goda möjligheter att kontrollera myndighetsutövningen för att den ska kunna legitimeras på ett ändamålsenligt sätt.

Utgångspunkten vid myndighetsutövning av offentligt anställda är att den enskilde ska veta vem som fattar besluten. Det handlar om transparens i beslutsfattandet. För att skydda anställda från repressalier kan dock vissa uppgifter om offentligt anställda skyddas. Till exempel omfattas anställdas bostadsadresser och privata telefonnummer som huvudregel av sekretess. Hos vissa myndigheter, där personalen särskilt kan riskera att utsättas för till exempel hot eller våld, kan även personnummer och födelsedatum skyddas. Det gäller till exempel för anställda hos Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket och socialnämnderna.

Hotade och förföljda personer kan också under vissa förhållanden få sina uppgifter skyddade i folkbokföringen.

Det har funnits förslag om att utöka sekretessen för personnummer och födelsedatum till en vidare krets av offentliganställda. Regeringen har dock, efter kraftig remisskritik, avfärdat den möjligheten. Skälet är att det skulle få alltför långtgående konsekvenser för insynen i myndigheter och offentlig verksamhet och därmed även hindra viktig granskning.

Stockholm den 14 oktober 2020

Morgan Johansson