Ändringar i artskyddsförordningen
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1121 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:1121 av Katarina Brännström (M)
Ändringar i artskyddsförordningen och fråga 2021/22:1133 av Mattias Karlsson (M) Artskyddsförordningen
Katarina Brännström har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder som ändrar implementeringen så att de två EU-direktiven får olika paragrafer, så att man skiljer på sällsynta arter och alla vilda fåglar. Mattias Karlsson har frågat mig om jag avser att agera för att ändra artskyddsförordningen innan hela Sverige stannar.
Jag väljer att svara på frågorna samlat.
Det är en problematisk situation som uppstått, framför allt för att den skapar oro och osäkerhet kring vad som är tillräcklig hänsyn i samband med skogsbruk. Bakgrunden är inte några förändringar i svensk lagstiftning utan nya rättsfall kring EU-reglerna om artskydd som gäller sedan länge i Sverige och hela EU. Regeringen arbetar nu aktivt med vad som behöver göras bl.a. utifrån EU-domstolens dom i våras. Det är ett arbete som regeringen prioriterar högt.
Problematiken är samtidigt inte ny utan har uppmärksammats av myndigheter och domstolar en tid tillbaka och fanns med som en punkt i januariavtalet. Regeringen tillsatte i enlighet med januariavtalet en utredning i maj 2020. Artskyddsutredningen lämnade i somras sitt betänkande till regeringen och i det finns bl.a. ett förslag om att skilja på fågeldirektivets och art- och habitatdirektivets bestämmelser om artskydd. Betänkandet är remitterat och förslagen bereds inom Regeringskansliet.
Stockholm den 2 mars 2022
Annika Strandhäll
Skriftlig fråga 2021/22:1121 av Katarina Brännström (M) (Besvarad 2022-03-02)
Fråga 2021/22:1121 Ändringar i artskyddsförordningen
av Katarina Brännström (M)
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Artskyddsförordningen tolkas av Skogsstyrelsen som att alla vilda fåglar i skogen ska fridlysas och skyddas och går därmed längre än EU-direktiven. Denna skärpning innebär att alla skogsägare är skyldiga att visa hänsyn till alla fåglar på individnivå. De måste göra egna utredningar, inventeringar och fältbesök till höga kostnader och bära en stor administrativ börda, vilket kan göra det omöjligt för familjeföretagare och mindre skogsägare att avverka sin skog. Till detta ska läggas långa handläggningstider och stor osäkerhet i förfarandet. Det blir en massiv byråkrati då rättssystemet kommer att översvämmas av avverkningsärenden. Det finns också en stor risk att det blir stora negativa konsekvenser även för skogsindustrin, då de behöver löpande tillgång till virke.
I ett avgörande från EU-domstolen konstateras att det svenska regelverket för skyddet av fåglar än strängare än vad EU kräver. Det innebär också att regeringen kan ändra reglerna utan att det står i strid med EU:s direktiv. Sverige har slagit ihop bestämmelserna om sällsynta arter och fåglar, men Skogsstyrelsen har nu ändrat sin bedömning och gjort en ny tolkning, så att samma regler gäller för särskilt hotade arter och alla fåglar oavsett om de är hotade eller inte.
Min fråga till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll är därför:
Avser ministern att vidta åtgärder som ändrar implementeringen så att de två EU-direktiven får olika paragrafer, så att man skiljer på sällsynta arter och alla vilda fåglar?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.