Ändring i artskyddsförordningen
Svar på skriftlig fråga 2025/26:608 besvarad av Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:608 Ändring i artskyddsförordningen
till Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Svar på fråga 2025/26:608 av Malin Larsson (S)
Ändring i artskyddsförordningen
Malin Larsson har frågat mig om jag och regeringen ser någon risk att avsaknaden av förordningsmotiv till ändringen i artskyddsförordningen leder till fortsatt rättsosäkerhet och behov av domstolsprövning, och om jag i så fall avser ta några initiativ för att skapa den tydlighet och förutsägbarhet som uppges vara syftet med ändringen.
För regeringen är det en viktig princip att det svenska regelverket på detta område inte är mer omfattande än vad som krävs utifrån EU:s regler. När det gäller den ändring av artskyddsförordningen som regeringen beslutat om och som träder i kraft den 1 maj är bakgrunden den rättelse som gjorts i den svenska språkversionen av EU:s fågeldirektiv. Ändringen av artskyddsförordningen gör att det svenska regelverket nu också blir i linje med fågeldirektivets rättade lydelse, vilket är viktigt bland annat när myndigheter tillämpar och vägleder om gällande regler.
Det finns sällan behov av förordningsmotiv. Möjligheten att göra motivuttalanden till en förordning används bara när det finns särskild anledning till det. I detta fall, när syftet med ändringen varit att ordalydelsen i förordningen ska överensstämma med den rättade svenska lydelsen av fågeldirektivet, har regeringen inte sett att det funnits anledning att ta fram förordningsmotiv.
Stockholm den 25 mars 2026
Johan Britz
Skriftlig fråga 2025/26:608 av Malin Larsson (S) (Besvarad 2026-03-25)
Fråga 2025/26:608 Ändring i artskyddsförordningen
av Malin Larsson (S)
till Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
I regeringens pressmeddelande om ändringar i artskyddsförordningen anges att ändringen sker med anledning av en rättelse i den svenska språkversionen av EU:s fågeldirektiv och att syftet är att det svenska regelverket inte ska vara mer långtgående än vad EU‑rätten kräver.
Skogsstyrelsen, miljöorganisationer och skogsnäringen har under en längre tid framhållit att rättstillämpningen av artskyddet i skogsbrukssammanhang i dag präglas av betydande osäkerhet, där centrala frågor i praktiken har fått avgöras genom domstolsprövning snarare än genom tydliga lagmotiv och vägledning.
Mot denna bakgrund kan det ifrågasättas varför regeringen inte valt att ta fram tydliga förordningsmotiv till ändringen i artskyddsförordningen. Av pressmeddelandet framgår att ändringen ska innebära en anpassning till fågeldirektivets rättade lydelse. Men det saknas ett närmare resonemang om hur ändringen är avsedd att påverka den praktiska tillämpningen och hur tillsynsmyndigheter och domstolar förväntas tolka bestämmelserna framöver.
Avsaknaden av förordningsmotiv riskerar därmed att leda till att även denna ändring – trots att den presenteras som en teknisk anpassning – i praktiken måste tolkas och avgränsas genom domstolsavgöranden. Detta är särskilt problematiskt i ett område där rättssäkerhet och förutsebarhet redan har varit föremål för omfattande kritik.
Förordningsmotiv hade kunnat klargöra hur
- långtgående skyddet för fåglar är tänkt att vara i förhållande till pågående markanvändning
- hur proportionalitetsbedömningar ska göras i praktiken.
I stället riskerar ändringen att bidra till fortsatt osäkerhet, där markägare, myndigheter och miljöorganisationer återigen hänvisas till domstolsprövning för att få klarhet i rättsläget.
Min fråga till arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz är därför:
Ser ministern och regeringen någon risk att avsaknaden av förordningsmotiv till ändringen i artskyddsförordningen leder till fortsatt rättsosäkerhet och behov av domstolsprövning, och avser ministern i så fall ta några initiativ för att skapa den tydlighet och förutsägbarhet som uppges vara syftet med ändringen?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.