Andelen klimatinsatser i biståndsbudgeten

Svar på skriftlig fråga 2017/18:279 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Utrikesdepartementet

Statsrådet Lövin

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:279 av Sofia Arkelsten (M) Andelen klimatinsatser i biståndsbudgeten

Sofia Arkelsten har frågat mig på vilket sätt jag kommer tydliggöra hur stor del av biståndsbudgeten som går till klimatarbete.

Utvecklingssamarbete och klimatarbete är nära sammankopplade. Målet för Sveriges bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Klimatförändringarna riskerar att underminera de utvecklingsframsteg som gjorts de senaste årtiondena, och vi måste arbeta för minskade utsläpp av växthusgaser och klimatanpassning för att kunna utrota fattigdomen. Detta är också tydligt i de nya globala utvecklingsmålen, där SDG 13 fokuserar på klimat. Det är därför mycket viktigt att integrera klimat i utvecklingssamarbetet.

Det vi tydligt kan förutse i budgeten är de fleråriga åtaganden vi gjort med miljö- och klimatsyfte t.ex, till den Gröna klimatfonden och andra multilaterala organisationer, vilket regeringen också tydliggjort i budgetpropositionen för 2018.

Bidragen till klimat- och miljöfonderna är bara en del av Sveriges klimatfinansiering, där den största andelen går via Sidas arbete med en rad olika geografiska och tematiska strategier. I linje med principerna om biståndseffektivitet utgår strategierna från ländernas egna prioriteringar och behov, och klimat integreras för att inte skapa parallella strukturer, samt för att verkligen nå genomslag för klimatfrågan inom nyckelsektorer såsom energi och jordbruk.

Vi kan i efterhand följa upp och rapportera vår klimatfinansiering i enlighet med reglerna inom EU och FN. I den nationalrapport och tvåårsrapport som till årsskiftet ska lämnas in till FN tydliggör regeringen klimatfinansieringens andel av det totala biståndet. De senaste fyra åren har den legat på mellan fem och nio procent (2013: 7%, 2014: 6%, 2015: 5%, 2016: 9%). Det slutliga utfallet beror inte bara på den svenska regeringens egna prioriteringar, utan även mottagarländernas prioriteringar och behov.

Sverige köper även krediter för utsläppsminskningar som skapas genom projekt som genomförs under Kyotoprotokollet i utvecklingsländer. Regeringen har beslutat att annullera sådana krediter, motsvarande ett investeringsvärde av 211 miljoner kronor. På så sätt bidrar Sverige både till utsläppsminskningar utöver vad vi genomför nationellt och en ökad ambition genom att ta bort utsläppsutrymme i systemet, samtidigt som vi bidrar med ytterligare klimatfinansiering till utvecklingsländerna.

Arkelsten hävdar i sin fråga att sammanslagningen av anslagsposterna för de globala insatserna för miljö- och klimatmässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling gör det svårare att utläsa hur stor andel av biståndsbudgeten som går till klimatinsatser. Detta stämmer inte då regeringen avser att besluta om strategibelopp för var och en av de tre nya strategier som kommer gälla under perioden 2018-2022, finansierat från en gemensam anslagspost. Detta ger tydlighet som efterfrågas i myndighetens budgetunderlag, samtidigt som det ger Sida en flexibilitet att mellan åren göra prioriteringar inom ramen för respektive strategi. Inte heller den tidigare anslagsposten för globala insatser för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling speglade hela bilden av Sveriges internationella klimatfinansiering, då insatser för viktiga miljöfrågor såsom biologisk mångfald, kemikalier och hav ingick i denna.

Stockholm den 22 november 2017

Isabella Lövin