Allmänpreventionens betydelse för domstolarnas rättstillämpning

Svar på skriftlig fråga 2015/16:539 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Dnr Ju2015/09997/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:539 av Maria Abrahamsson (M) Allmänpreventionens betydelse för domstolarnas rättstillämpning

Maria Abrahamsson har frågat mig vilken min och regeringens inställning är i fråga om allmänpreventionens betydelse för domstolarnas rättstillämpning.

Straffet för ett brott bestäms inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde. Ett brotts straffskala ger uttryck för gärningens allvar. Straffskalorna bör vara konstruerade så att de täcker i princip samtliga fall av det aktuella brottet. Flera brott är också indelade i svårhetsgrader med olika, oftast delvis överlappande, straffskalor.

De grundläggande principerna för påföljdssystemets och straffskalornas utformning är de om proportionalitet och ekvivalens. Principerna innebär att svårare brott ska bestraffas strängare än lindrigare brott och att lika svåra brott ska bestraffas lika strängt. Vidare ska olika gärningar inom en och samma brottstyp bedömas olika strängt i det enskilda fallet om det finns försvårande eller förmildrande omständigheter.

Utgångspunkten för påföljdsbestämningen är mot den bakgrunden brottets svårhet. Ju allvarligare brott desto mer ingripande påföljd. Även personliga omständigheter hos lagöverträdaren kan i vissa fall ges betydelse vid påföljdsbestämningen.

Det pågår för närvarande inget arbete inom Regeringskansliet som syftar till att förändra principerna för påföljdssystemet eller påföljdsvalet.

Stockholm den 5 januari 2016

Morgan Johansson