Alarmerande humanitär situation i Östafrika
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3166 besvarad av Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:3166 av Anders Österberg (S) Alarmerande humanitär situation i Östafrika
Anders Österberg har frågat mig hur jag och regeringen kommer att hjälpa till med att lösa och uppmärksamma den akuta nöden i Etiopien men även lösa nöden långsiktigt. Utrikesministern har nyligen redogjort för regeringens ansträngningar vad gäller situationen i Tigray i interpellation 744 och i svar på flertalet riksdagsfrågor: 2020/21:3050, 2938, 2642, 2513, 2530, 2432 och 2458.
Jag delar Anders Österbergs oro över den akuta humanitära situationen i Tigray med över fem miljoner människor i behov av hjälp. Det finns uppgifter om att svält används som ett vapen i konflikten. Skörd har förstörts, boskap slaktats och bönder förhindrats plantera grödor. Enligt FN svälter 353,000 människor i detta nu. Ytterligare 2,1 miljoner befinner sig i akut nödläge.
Tillträdet för humanitära organisationer till Tigray begränsas fortfarande av säkerhetsläget och av parterna i konflikten. Många människor har ännu inte kunnat nås av humanitär hjälp. Sverige har ställt sig bakom uppmaningen till alla parter i konflikten att omedelbart ingå en humanitär vapenvila för att förhindra en svältkatastrof. Vi har uppmanat alla parter att garantera obehindrat humanitärt tillträde så att snabb och adekvat hjälp kan nå människor i nöd. Tillsammans med partners har vi verkat för att frågan följs upp inom EU och FN samt lyfts med Etiopiens regering.
Sverige har mot bakgrund av utvecklingen utökat sitt humanitära stöd och stöttar med resurser genom Sida och MSB. Sidas humanitära stöd till Etiopien 2021 uppgår till 227 miljoner kronor och kanaliseras genom de organisationer som bedöms ha störst möjlighet till tillträde till drabbad befolkning.
Utan en lösning på konflikten riskerar nöden att bli långvarig. Tillsammans med övriga EU, FN, USA och andra aktörer verkar vi för en lösning på konflikten, skydd av civila samt full respekt för folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt.
Stockholm den 23 juni 2021
Per Olsson Fridh
Skriftlig fråga 2020/21:3166 av Anders Österberg (S) (Besvarad 2021-06-10)
Fråga 2020/21:3166 Alarmerande humanitär situation i Östafrika
av Anders Österberg (S)
till Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)
Kriget i Tigray, norra Etiopien, har pågått sedan den 4 november 2020, och den humanitära situationen har blivit alltmer alarmerande. Häromdagen varnade FN:s generalsekreterare för att regionen Tigray i Etiopien står på randen till svält. Där är situationen akut och alarmerande. I andra delar av landet är det kritiskt. FN larmar att hundratusentals människor eller till och med ännu fler riskerar att dö i Tigray på grund av svält. I Somalia dog en kvarts miljon 2011 på grund av svält, och många drar sig till minnes av svälten på 1980-talet i Etiopien där över 1 miljon människor dog.
Då som nu är svälten i Tigray ett resultat av konflikt och krig. Skördar har bränts, jordbruksutrustning har förstörts, djur har slaktats och bönder har förbjudits att bruka jord eller att så. Enligt FN har 90 procent av fjolårets skörd plundrats eller förstörts, och 80 procent av boskapen som bönderna använder för plöjning har plundrats eller slaktats. Detta bäddar för en långsiktig katastrof.
Enligt BBC och al-Jazira (den 8 juni 2021) har svälten redan påbörjats utanför området kring Humera i Tigray. Flera andra områden i Tigray är rödmarkerade (vilket betyder att svält redan förekommer eller är nära förestående) och i andra delar av regionen är det kritiskt när det gäller tillgången till mat och andra nödvändigheter, exempelvis smör och olja. Mer än 1 miljon människor är fortfarande onåbara, nödhjälp når inte fram. Endast Mekele och vissa städer anses vara fullt tillgängliga, enligt OCHA.
När det gäller den övriga humanitära situationen och mänskliga rättigheter i Tigray så har utrikesministern svarat på bland annat följande frågor; (2020/21: 2938, 2642, 2513, 2530, 2432; 2458, 1493) och i interpellationer (2020/21:146, 744). Där har utrikesministern en klar och tydlig linje. Även biståndsministern har uttalat sig på ett tydligt och bra sätt.
I Tigray är situationen akut, men det finns också stora regioner där situationen är kritisk, exempelvis regionerna Afar, Amhara och Somali state och stora delar av Oromo. Även här larmar diasporagrupper om problem med gräshoppor, och bönder kan inte så för kommande år av olika anledningar, däribland torka. När det gäller den politiska situationen i amhararegionen har det ställts ett flertal skriftliga frågor till utrikesdepartementet men inga eller få om den humanitära situationen.
I regionen Benishangul-Gumuz är det svårt att få fram fakta, men enligt FN är situationen troligen kritisk. I Oromia är situationen också kritisk på flera håll; även i båda dessa regioner pågår väpnade konflikter och civilbefolkningen drabbas. I Oromia är det också problem med gräshoppor och torka. Under föregående riksdagsår 2020 handlade två skriftliga frågor om konflikter och om den allmänpolitiska situationen om detta.
I en riksdagsdebatt har det varnats för att det kan uppstå svält i landet och sedan dess har situationen blivit värre.
Svenska regeringen och EU har begärt en humanitär vapenvila och att Eritrea ska lämna Etiopien och troligen kommer det att behövas katastrofhjälp till stora delar av landet under lång tid framöver. FN:s generalsekreterare har varnat för att det inte finns tillräckliga ekonomiska medel att möta krisen. Men genom ökad finansiering ska behoven kunna mötas där hjälpen kan komma fram. Viktigt är också att fortsätta att kräva att humanitär hjälp ska komma fram och inte blockeras eller plundras.
Därför vill jag fråga statsrådet Per Olsson Fridh:
Hur kommer ministern och regeringen att hjälpa till med att lösa och uppmärksamma den akuta nöden men även lösa nöden långsiktigt?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.