Akutsjukhus i Dalarna
Svar på skriftlig fråga 2016/17:190 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
PAGE
2
Dnr S2016/06601/FS Dnr S2016/06644/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på frågor 2016/17:179 av Anette Åkesson (M) Nedläggningshot mot akutsjukhus i allmänhet och sjukhuset i Kristianstad i synnerhet, 2016/17:190 Akutsjukhus i Dalarna av Ann-Britt Åsebol (M)
Anette Åkesson och Ann-Britt Åsebol har frågat mig om jag avser att verka för en nedläggning av akutsjukhus i landet och hur jag i sådant fall avser motverka orimliga väntetider för patienterna. Jag besvarar frågorna i ett samlat svar.
Som jag vid tidigare tillfällen har påtalat finns det inte någon koppling mellan regionfrågan som sådan och antalet sjukhus i Sverige. Vilka sjukhus och hur många de ska vara är en fråga för landstingen att besluta om, såväl i dag som efter en regionreform.
När det gäller frågan om tillgänglighet och köer är detta ett mångfacetterat område. Den nationella samordnaren för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården bedömer att primärvården behöver stärkas och få ett tydligare uppdrag så att fler människor kan få sina huvudsakliga vårdbehov tillgodosedda på denna vårdnivå. Jag delar utredarens bedömning och menar att det skulle underlätta ett snabbt och nära omhändertagande och i flera fall leda till minskade behov av sjukhusvård. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
En stor utmaning som hälso- och sjukvården möter handlar om att tillgodose behovet av kompetenta medarbetare, samt att använda medarbetarnas kompetens på bästa sätt. Detta är en avgörande fråga för att förbättra vården, och inte minst för att förbättra tillgängligheten. Problem med kompetensförsörjningen minskar vårdens kapacitet och därmed tillgängligheten. Omvänt kan förbättringar också öka tillgängligheten.
Regeringen har, förutom en särskild professionsmiljard och en till den kopplad överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting, gett flera myndigheter i uppdrag att se över och lämna förslag inom centrala områden såsom bättre data för planering av kompetensförsörjning, ledarskap och bred samverkan mellan viktiga aktörer.
Regeringen genomför också ett flertal andra satsningar för att förbättra vården. De generella statsbidragen till landstingen höjs. Stora investeringar görs i kvinnors hälsa, insatser för att möta den psykiska ohälsan samt för att göra cancervården mer tillgänglig och jämlik.
Det är min uppfattning att färre och starkare regioner är en viktig förutsättning för att svensk hälso- och sjukvård ska utvecklas på ett positivt sätt. Det är av stor vikt för att kunna upprätthålla och utveckla hög kompetens i alla delar av landet och det är nödvändigt för att alla ska ha likvärdig tillgång till vård oavsett var i landet man bor.
Svaret överensstämmer i huvudsak med tidigare lämnade svar på frågorna 102, 167, 171, 172 och 173.
Stockholm den 9 november 2016
Gabriel Wikström
Skriftlig fråga 2016/17:190 av Ann-Britt Åsebol (M) (Besvarad 2019-01-25)
Fråga 2016/17:190 Akutsjukhus i Dalarna
av Ann-Britt Åsebol (M)
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Sverige har bland Europas längsta väntetider i hälso- och sjukvården. Sedan vänsterregeringen avskaffade alliansregeringens kömiljard har vårdköerna återigen ökat. På flera av Sveriges akutsjukhus finns stora brister gällande tillgänglighet. Landstinget Dalarna har en minst sagt mycket ansträngd ekonomi med långa vårdköer. Avstånden till sjukhusen är, speciellt i de norra delarna, också mycket långa.
Regeringen och statsrådet verkar nöjda med situationen, medan köerna ökar och väntetiderna behöver kortas ned. Patienterna får vänta på vård.
Regeringens och det ansvariga statsrådet Gabriel Wikströms (S) propositionslista är tom på konkreta förslag på åtgärder för att förbättra tillgängligheten.
Däremot meddelade Gabriel Wikström i en intervju i vårdtidningen Dagens Medicin i somras att Sverige i nuläget har för många akutsjukhus. Vidare menade Gabriel Wikström att det kan ske ett flertal nedläggningar av akutsjukhus i samband med regeringens regionreform.
”Men han tror att de nya storregionerna kan komma att lägga ner ett antal akutsjukhus när en regionreform är genomförd”, skriver man om ansvarigt statsråd Wikström i en intervju i tidningen Dagens Medicin i augusti 2016.
Det är oroväckande att regeringen avser att genomföra en ifrågasatt regionreform, som inte löser sjukvårdens problem utan snarare riskerar att leda till färre akutsjukhus. Befolkningen är orolig över vad som kommer att hända. Frågan är vilka akutsjukhus Gabriel Wikström anser skulle kunna läggas ned. Ännu har statsrådet inte lämnat något besked om detta, varför sjukhus i Dalarna måste anses vara hotade av nedläggning.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Avser statsrådet att verka för en nedläggning av akutsjukhus i Mora, Avesta och Ludvika, och hur avser statsrådet i så fall att motverka orimliga väntetider?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.