AI, annan ny teknik och de mänskliga rättigheterna
Svar på skriftlig fråga 2024/25:263 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:263 AI, annan ny teknik och de mänskliga rättigheterna
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:263 av Olle Thorell (S)
AI, annan ny teknik och de mänskliga rättigheterna
Olle Thorell har frågat mig vilka initiativ jag avser ta för att säkerställa att Sverige, inom ramen för internationella samarbeten och regelverk, arbetar för en mer effektiv reglering av AI och annan ny teknik som också skyddar de mänskliga rättigheterna globalt.
Låt mig först poängtera att detta är en mycket viktig fråga som regeringen arbetar aktivt med. Den snabba utvecklingen av AI och annan ny teknik medför både möjligheter och risker för mänskliga rättigheter.
AI-förordningen, som trädde i kraft den 1 augusti 2024, ska skapa en enhetlig reglering för utveckling och användning av AI-system inom EU. Det är det första regelverket i världen som specifikt reglerar AI-system. Förordningens syfte är att främja människocentrerad och tillförlitlig AI, samtidigt som den säkerställer en hög skyddsnivå för hälsa, säkerhet och mänskliga rättigheter.
I september signerade EU, å medlemsländernas vägnar, Europarådets ramkonvention om AI och mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. Konventionen blir den första globalt rättsligt bindande konventionen om AI och mänskliga rättigheter och Sverige antog en aktiv roll i förhandlingarna.
Inom EU verkar regeringen även för att stärka samarbete med likasinnade demokratier inom AI och annan teknik, inklusive det transatlantiska partnerskapet mellan USA och EU inom ramen för ”Trade and Technology Council” (TTC). TTC har som uttryckligt mål att driva den digitala omställningen och främja ny teknik grundad på gemensamma demokratiska värderingar, såsom respekt för mänskliga rättigheter. Genom samarbeten som TTC bidrar Sverige till att forma globala standarder som motverkar missbruk av AI och annan teknik i autoritära syften.
Sverige har också haft en viktig roll som förhandlingsledare av det globala digitala ramverket, Global Digital Compact (GDC), som antogs vid FN:s Framtidstoppmöte tidigare i höstas. Ramverket är en första övergripande överenskommelse inom FN med målsättningar och åtaganden vad gäller digitala frågor, inklusive AI.
Sverige är sedan 2011 också pennhållare för resolutionen om åtnjutandet av mänskliga rättigheter på internet som läggs fram vart tredje år i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Resolutionen var den första att fastställa att mänskliga rättigheter gäller såväl online som offline.
Sverige är även medgrundare till Freedom Online Coalition (FOC), som idag är en av de främsta plattformarna för att dela information och samordna positioner om mänskliga rättigheter på internet.
Slutligen är Sverige en av de största givarna till civilsamhälleorganisationer som arbetar med dessa frågor. Flera av dessa organisationer arbetar bland annat med frågor som rör mänskliga rättigheter och övervakningsteknologi, internetnedstängningar och AI. Bistånd på området utgår även från Sida.
Regeringen kommer att fortsätta följa frågan noga och verka för att mänskliga rättigheter respekteras i utvecklingen av AI och annan ny teknik.
Stockholm den 30 oktober 2024
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2024/25:263 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-10-30)
Fråga 2024/25:263 AI, annan ny teknik och de mänskliga rättigheterna
av Olle Thorell (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Amnesty Internationals senaste State of the World’s Human Rights-rapport belyser hur den teknologiska utvecklingen, särskilt inom områden som artificiell intelligens (AI), ansiktsigenkänning och övervakningsverktyg, har medfört nya risker för de mänskliga rättigheterna. Enligt rapporten används dessa teknologier av stater för att övervaka och kontrollera sina medborgare, vilket leder till allvarliga intrång i deras privatliv och grundläggande friheter. Särskilt utsatta är marginaliserade grupper som etniska minoriteter och flyktingar, som ofta står i skottlinjen för statliga övervakningsåtgärder.
Bristen på tydliga internationella regleringar gör att teknologier som generativ AI och realtidsansiktsigenkänning inte bara riskerar att bli verktyg för brottsbekämpning utan också kan användas för att stärka repressiva regimer och skapa nya former av diskriminering. Amnesty framhåller att tekniken ofta utnyttjas för att begränsa yttrandefriheten och rätten till privatliv samt för att samla in och analysera data som senare används för att kartlägga och övervaka oppositionella, journalister och civilsamhällesaktörer.
Samtidigt har EU tagit ett viktigt steg framåt med sin nya AI Act, som trädde i kraft den 1 augusti 2024. Lagen är världens första omfattande reglering av AI och fokuserar på att reglera system med hög risk för medborgarnas hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter. Lagen förbjuder bland annat AI-system som möjliggör ”social scoring” och begränsar användningen av realtidsansiktsigenkänning till mycket specifika fall, som att hantera allvarliga brott och terroristattacker. Trots detta erkänner EU att ytterligare steg krävs för att effektivt reglera ny teknologi, både inom unionen och på global nivå. EU:s initiativ med en särskild AI-kod är ett viktigt steg i riktning mot tydligare ansvarsutkrävande och transparens, men det krävs internationella överenskommelser och regleringar för att möta utmaningarna på ett heltäckande sätt.
För oss socialdemokrater är det avgörande att Sverige tar en aktiv roll i denna process, både inom EU och i det globala arbetet för rättvis och reglerad användning av ny teknologi. Det är centralt att vi försvarar de mänskliga rättigheterna och arbetar för att skydda de mest utsatta, samtidigt som vi säkerställer en säker och rättvis teknisk utveckling. Regeringens nuvarande linje visar visst engagemang för dessa frågor, men vi ser behovet av att intensifiera arbetet för globala lösningar och samverkan för att möta utmaningarna.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Vilka initiativ avser ministern att ta för att säkerställa att Sverige, inom ramen för internationella samarbeten och regelverk, arbetar för en mer effektiv reglering av dessa teknologier och skyddar mänskliga rättigheter globalt?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.