Agenda 2030-arbetet och PGU

Svar på skriftlig fråga 2024/25:625 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)

Svar på fråga 2024/25:625 Agenda 2030-arbetet och PGU

till Statsminister Ulf Kristersson (M)

Svar på fråga 2024/25:625 av Olle Thorell (S)
Agenda 2030-arbetet och PGU

Olle Thorell har frågat statsministern vilka åtgärder som han avser att vidta för att säkerställa att Sverige, utan PGU som styrinstrument, lever upp till sina åtaganden om en samstämmig politik för global utveckling och därmed bidrar till att uppfylla Agenda 2030 på ett sätt som sätter rättighetsperspektivet och de mest utsatta människorna i fokus.

Det är klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari som ansvarar för det nationella genomförandet av Agenda 2030 och skrivelsen till Riksdagen. Men eftersom jag ansvarar för det internationella genomförandet av Agenda 2030 svarar jag på Olle Thorells fråga.

Inledningsvis vill jag betona att regeringen instämmer i att en samstämmig politik ger ett tydligt mervärde och att Sverige fortsatt är ledande i arbetet med att uppnå de globala målen för hållbar utveckling. De mål och perspektiv som ingick i PGU inkluderas i allt väsentligt i det mål som riksdagen har godkänt för Agenda 2030.

Som stor givare av utvecklingsbistånd, klimatfinansiering och humanitärt stöd ger Sverige också ett viktigt bidrag till det globala genomförandet av Agenda 2030. Genom stärkt samordning mellan politikområdena handel, främjande och utvecklingssamarbete vill regeringen stärka detta samlade bidrag till att uppnå de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 och Parisavtalets klimatmål.

I regeringens reformagenda - Bistånd för en ny era anges att biståndets övergripande mål är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck Följande områden lyfts fram som särskilt prioriterade: fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning, , humanitärt stöd, främja frihet och bekämpa förtryck, stärka synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken, utöka och effektivisera klimatbiståndet, stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt samt bidra till förbättrad hälsa för de allra mest utsatta. Demokrati är avgörande för frihet, fred och säkerhet och för att nå de globala målen för hållbar utveckling. Bekämpning av fattigdom förutsätter utöver en demokratisk utveckling också en marknadsekonomisk utveckling som med stöd av rättsstatens principer bidrar till att skapa tillväxt, sysselsättning och välstånd. Det är också viktigt att främja partnerländernas kapacitet att delta i en regelbaserad världshandel som tillåter att företag i partnerländerna deltar i den lokala, regionala och globala ekonomin i enlighet med frihandelsagendan.

Svenskt bistånd är generöst men inte oändligt. Rätt använt kan biståndet verka katalytiskt och bidra till att mobilisera ytterligare resurser i arbetet med att nå de globala målen för hållbar utveckling. Regeringens bedömning är att målen i Agenda 2030 enbart kan nås genom samverkan mellan offentlig och privat finansiering. Svenskt bistånd ska fokusera på att åstadkomma förändring och verka för fria, välfungerande demokratiska samhällen som genom ekonomisk utveckling och handel själva höjer sin levnadsstandard och därigenom skapar bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Stockholm den 10 januari 2025

Benjamin Dousa