Ågärder mot kriminaliteten i Sverige
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1856 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
- Start
- Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad
Svar på fråga 2020/21:1856 av Björn Söder (SD)
Åtgärder mot kriminaliteten i Sverige
Björn Söder har frågat mig vad jag avser att göra för att komma till rätta med den utbredda kriminaliteten i Sverige.
Regeringen bedriver ett omfattande arbete för att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Brottsutvecklingen är heller inte entydig. Stöldbrotten har minskat under lång tid och anmälda bostadsinbrott har de senaste två åren varit de lägsta sedan 1975. Både anmälda bedrägeribrott och personrån minskade 2020 jämfört med året innan. Även om dödligt våld inom familjer minskat under en längre tid – i relation till befolkningen ligger det dödliga våldet totalt sett på en lägre nivå än i början av 90-talet – så har det dödliga våldet inom ramen för konflikter i den kriminella miljön ökat.
Detta är något regeringen ser allvarligt på och ett antal åtgärder har vidtagits. För att bekämpa brottsligheten krävs att rättsväsendets myndigheter får fler effektiva verktyg. Möjligheten att läsa krypterad kommunikation, s.k. dataavläsning, är redan på plats. Regeringen arbetar för att förbättra förutsättningarna för polisen att göra husrannsakan för att leta efter vapen och andra farliga föremål. Användningen av hemliga tvångsmedel har blivit enklare och en utredning har nyligen tillsatts för att ta fram förslag om hur hemliga tvångsmedel ska kunna användas i större utsträckning för att bekämpa allvarlig brottslighet.
Den straffrättsliga lagstiftningen har också en central roll i kampen mot brottsligheten. En pågående utredning överväger en rad straffrättsliga åtgärder mot brott i kriminella nätverk. En annan utredning ser över regelverket för hur brottsvinster kan tas från kriminella i syfte att stärka den tillgångsinriktade brottsbekämpningen. En ny påföljd för unga, ungdomsövervakning, infördes vid årsskiftet och vidare bereds förslag om slopad straffrabatt för 18–20-åringar för brott med minimistraff på ett års fängelse eller mer.
Det är viktigt att barn och unga som är i riskzonen för att dras in i kriminalitet får nödvändiga stödinsatser. På regeringens uppdrag pågår ett utvecklingsarbete kring tidiga och samordnade insatser och en förbättrad samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Arbetet har utvidgats till att även omfatta särskilda och riktade insatser mot riskgrupper bland barn och unga i socialt utsatta områden. Vidare utreds frågan om skärpta straff för dem som involverar unga i kriminalitet.
En central fråga för att minska brottsligheten och öka tryggheten på kort och lång sikt i hela Sverige är att väsentligt öka antalet polisanställda. Antalet anställda vid Polismyndigheten hade vid årsskiftet ökat med närmare 5 500 sedan satsningen inleddes 2016. Vidare kan ordningsvakter vara ett bra komplement till polisen i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. För att modernisera regelverket för ordningsvakter har regeringen tillsatt en utredning som ska redovisas senast den 21 maj 2021.
För att motverka kriminalitet behövs ett långsiktigt och strukturerat brottsförebyggande arbete som involverar hela samhället. Under förra mandatperioden tog regeringen fram ett nytt nationellt brottsförebyggande program – Tillsammans mot brott. Regeringen lämnade i december 2020 en redovisning av åtgärder till riksdagen i enlighet med målsättningarna i programmet. Arbetet med att genomföra det brottsförebyggande programmet har bidragit till att det nu finns bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i samhället.
Regeringens uppfattning är att kriminaliteten ska bekämpas genom att både bekämpa brotten och brottens orsaker. Repressiva åtgärder mot brott måste kombineras med långsiktiga insatser för att förhindra att fler unga dras in i kriminalitet. Det arbetet fortsätter med oförminskad kraft.
Stockholm den 24 februari 2021
Morgan Johansson
