A-kassan

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1081 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Svar på fråga 2020/21:1081 av Dennis Dioukarev (SD)
A-kassan

Dennis Dioukarev har frågat mig varför regeringen fortsatt avser att koppla ihop trygghet vid arbetslöshet med krav på medlemskap i a-kassa.

Vi befinner oss i den allvarligaste krisen på svensk arbetsmarknad i modern tid och förutsättningarna under 2020 har varit exceptionella. Arbetslöshetskassorna har ett viktigt uppdrag och jag vet att de arbetar mycket hårt för att möta det ökade antalet ersättningssökande. Det kan dock inte nog understrykas att i uppdraget att handha arbetslöshetsförsäkringen ligger ett ansvar att kunna skala upp sin organisation för att hantera fler ersättningssökande när arbetslösheten stiger.

De flesta arbetslöshetskassor har klarat av denna utmaning på ett bra sätt medan vissa har haft större utmaningar och skälen till det är flera. Hos några arbetslöshetskassor har handläggningstiderna ökat med följden att många arbetssökande har fått vänta oacceptabelt länge på att få sin arbetslöshetsersättning. Av den statistik som finns tillgänglig på Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens (IAF) webbplats framgår att de långa handläggningstiderna främst avser grundbeloppet.

För att motverka långa handläggningstider föreslog regeringen i Vårändringsbudgeten ett tillfälligt bidrag till arbetslöshetskassorna om 100 miljoner kronor. Fördelningen har gjorts för att få så stor positiv påverkan på deras samlade handläggningstider som möjligt.

IAF, som har ansvar för tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen, har riktat kritik mot Alfa-kassan för långa handläggningstider. IAF har även ett pågående tillsynsärende mot Alfa-kassan, Småföretagarnas a-kassa och Hotell och restauranganställdas a-kassa.

Som jag nämnde tidigare är skälen till långa handläggningstider hos vissa arbetslöshetskassor flera. Regeringen har därför beslutat att ge IAF i uppdrag att granska, analysera och utvärdera orsakerna till de långa handläggningstiderna hos vissa a-kassor under 2020. Vi behöver dra lärdom inför framtiden så att kommande uppgångar eller kriser kan mötas på ett bättre sätt.

Vi ser fördelar med vår modell med självständiga arbetslöshetskassor. Den är en del av den svenska arbetsmarknadsmodellen med starka och ansvarstagande parter.

Under den pågående krisen har a-kassorna visat en förmåga till flexibilitet. Arbetslöshetskassorna har bland annat bedrivit ett nära samarbete med varandra för att hjälpa och avlasta arbetslöshetskassor med hög arbetsbelastning genom att exempelvis låna ut personal. Problemet med långa handläggningstider har inte uppstått till följd av att vi har en modell med olika arbetslöshetskassor.

En stor utmaning är att arbetslöshetsförsäkringen har ett väldigt komplext regelverk. Det kan ibland ta lång tid att få in samtliga underlag som är nödvändiga för att arbetslöshetskassorna ska göra sin bedömning och fatta beslut, särskilt om uppgifter behöver inhämtas från flera olika arbetsgivare. Därför vill regeringen förändra regelverket så att arbetslöshetsförsäkringen baseras på inkomster istället för arbetad tid.

Regeringen tillsatte en översyn av arbetslöshetsförsäkringen 2018 med syftet att utforma en ny och effektivare arbetslöshetsförsäkring. Utredningen har bland annat tittat på hur försäkringen ska kunna inkludera fler och hur rätten till ersättning kan kopplas till vilka inkomster en individ har haft och hur regelverket kan bli bättre anpassat till den situation som råder på dagens arbetsmarknad.

Regeringens bedömning är att förslagen kommer att förbättra förutsägbarheten samt effektivisera och underlätta hanteringen och administrationen avsevärt. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Jag kan mot bakgrund av ovanstående inte se vilka skäl som finns för att ett förstatligande av systemet med arbetslöshetskassorna skulle kunna innebära en effektivisering.

Stockholm den 30 december 2020

Eva Nordmark