Statlig skog och skyddad mark - del 3
Statens offentliga utredningar 2002:40
Statens offentliga utredningar
Statens offentliga utredningar, SOU, är en serie av förslag som olika utredningar har lämnat till regeringen.
13 Redovisning per län
203
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
204
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
205
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
Västra delen
206
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
Siffrorna i tabellen avser hela Västerbottens län
207
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
Östra delen
208
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
Siffrorna i tabellen avser hela Västerbottens län
209
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
Västra delen
210
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
Siffrorna i tabellen avser hela Västerbottens län
211
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
Östra delen
212
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
Siffrorna i tabellen avser hela Västerbottens län
213
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
214
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
215
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
216
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
217
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
218
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
219
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
220
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
221
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
222
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
223
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
224
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
225
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
226
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
227
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
228
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
229
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
230
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
231
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
232
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
233
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
234
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
235
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
236
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
237
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
238
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
Örebro län
239
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
240
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
241
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
242
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
243
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
244
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
245
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
246
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
247
| Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län | SOU 2002:40 |
248
| SOU 2002:40 | Statliga fastighetsförvaltare – Skogsmark per län |
249
Ordförklaringar
Aptering
Kapning av trädstammen i olika sortiment i storlekar som passar kunden.
Arrondering
Enskilda skogsområdens form, storlek och läge i förhållande till varandra inom en skogsfastighet.
Bonitet
En växtplats naturliga förmåga att producera virke uttryckt som medelproduktionen i m3sk/ha och år fram till den ålder då tillväxten kulminerar.
Drivning
Ett samlande uttryck för avverkning och transport av virke i terräng ut till bilväg.
Drivningskostnader
Kostnader för avverkning och transport av virke i terräng ut till bilväg.
EMAS
Eco Management and Audit Scheme; EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsordning.
Fallrättighet
Rätten att utvinna energi ur strömmande vatten.
251
| Ordförklaringar | SOU 2002:40 |
Fjällnära skog
Har ofta en hög andel gamla träd och skogen är ofta mycket svårföryngrad efter avverkning. Gränsen för fjällnära skog fastställdes av regeringen 1991 och tillämpningsföreskrifter anges i Skogsstyrelsens författningssamling 1991:3. Gränsen för fjällnära skog har tillkommit genom komplettering och justering av den äldre skogsodlingsgränsen.
Fritt bilväg
Virket köps avverkat och utkört till bilväg. Priset inkluderar kostnaden för avverkning och transport ut till bilväg, men inte vidare transport till industri.
Försökspark
Ett större område där skogen är avsatt för olika försök och forskningsprojekt. Eventuella skogsbruksåtgärder är underställda försöksverksamhetens behov.
Föryngringsavverkning
Avverkning i syfte att åstadkomma ny skog genom skogsodling eller naturlig föryngring. Kallas även slutavverkning.
Hänsynsområde
Ett område där skogsbruket tar speciell hänsyn i brukandet av natur- och/eller kulturvårdsskäl.
Impediment
Mark olämplig för skogs- eller jordbruksproduktion.
ISO 14001
Internationell standard för miljöcertifiering.
Kommersiella fastigheter
Fastigheter med alternativa användningsområden, t.ex. kontorsfastigheter.
Köpsågverk
Sågverksföretag som inte har tillgång till virkesråvara från egen skog, eller endast i ringa omfattning, och som inte ingår i skogsindustrikoncerner med egen massaindustri.
252
| SOU 2002:40 | Ordförklaringar |
Lägsta slutavverkningsålder (LSÅ)
Den lägsta ålder enligt skogsvårdslagen då ett skogsbestånd får föryngringsavverkas.
m3fub
”Fastkubikmeter”, avser verklig volym av hela eller del av stammen exklusive bark. m3fub är den vanligaste måttenheten när man talar om avverkade volymer, t.ex. i virkesaffärer.
m3sk
”Skogskubikmeter”, avser hela stammens volym ovanför stubbskäret inklusive topp och bark. m3sk används vanligen när man anger volymer på rotstående skog, t.ex. när det gäller köp och försäljning av rotposter och prissättning på avverkningsuppdrag.
Nyckelbiotop
En biotop där det finns eller det finns anledning att förvänta sig att finna rödlistade arter. Det är ofta mindre områden som är insprängda i det vanliga landskapet, t.ex. raviner, rasbranter, aspskogar, lövsumpskogar och rester av barrnaturskogar.
NO
Naturvårdsmål med orördhet.
NS
Naturvårdsmål med skötsel.
Odlingsgränsen
En administrativ gräns mellan fjälltrakter och områden lämpliga för odling, som stakades ut i Norrbottens och Västerbottens län under avvittringen på 1870- och 1880-talen. Odlingsgränsen kom till för att förhindra att nybyggen anlades på för odling otjänlig mark och för att skydda samerna från intrång. Gränsen har betydelse för renskötselrättens utövande (rennäringslagen 1971:437), bl.a. när det gäller betesområdenas utsträckning geografiskt och tidsmässigt samt för jakt- och fiskerättigheter.
Områdesskydd
Det samlade begreppet för nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal.
253
| Ordförklaringar | SOU 2002:40 |
PF
Produktionsmål med förstärkt hänsyn.
PG
Produktionsmål med generell hänsyn.
Produktiv skogsmark
Skogsmark med produktionsförmåga på i genomsnitt 1 m3/sk per ha och år.
Rotpost
Ett skogsbestånd som utbjuds till försäljning på rot, dvs. innan det avverkats.
Skogsimpediment
Sådan mark som enligt 2 § skogsvårdslagen inte lämpar sig för virkesproduktion.
Skogsmark
Sådan mark som enligt 2 § skogsvårdslagen (1979:429) är skogsmark.
Skördarprissättning
Den av skördaren registrerade volymen, sortimentet och kvaliteten ligger till grund för prissättningen på det avverkade virket.
Storskogsbruk
Benämning på de stora skogsbolagens skogsbruk.
Ståndort
Växtplats för skog uppfattad som resultatet av samspelet mellan alla de naturföreteelser som inverkar på trädens livsbetingelser.
Ståndortsanpassning
Mark- och beståndsvårdande åtgärder i skogsbruket som med beaktande av den enskilda växtplatsen förutsättningar skapar en god tillväxtmiljö för träden samtidigt som risken för negativa effekter på miljön minimeras.
254
| SOU 2002:40 | Ordförklaringar |
Traktbank
Benämning på ett företagsinternt skogligt register.
Utmål
Ett område avsatt för gruvdrift inom vilket en inmutare får bearbeta en mineralfyndighet.
Ändamålsfastigheter
Fastigheter som saknar eller har mycket begränsad alternativ användning. Ofta har sådana fastigheter skräddarsytts för sitt ändamål. Ex- empel på sådana fastigheter är kriminalvårdsanstalter, vissa anläggningar som disponeras av Lantbruksuniversitetet och telestationer samt fyrar. Även nationalparksfastigheterna är att betrakta som ändamålsfastigheter.
Överhålla
Att skjuta upp föryngringsavverkning av ett ur ekonomisk synpunkt avverkningsmoget skogsbestånd.
255
SOU 2002:40
257
SOU 2002:40
258
SOU 2002:40
259
Statens offentliga utredningar
Statens offentliga utredningar, SOU, är en serie av förslag som olika utredningar har lämnat till regeringen.