Avskaffa reklamskatten! - del 3 (Statens offentliga utredningar 1997:53)

\|	SOU 1997:53	Bilaga 1 151

Kommittédirektiv

Utredning om översyn av reklambeskattningen

Dir 1995:164

Beslut vid regeringssammanträde den 14 december 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en översyn a v reklambeskattningen.

Gällande regler, m.m.

Skatt på annonser infördes den 1 juli 1971 genom förordninge n

(1971:170) om annonsskatt. Annonsskatten infördes som et t provisorium i avvaktan på att den dåvaran de reklamutredningen (K

1967:43) skulle föreslå en allmän reklamskatt. Ett förslag om e n sådan reklamskatt lades fram av utredningen i januari 197 2

(SOU:1972:6 och 7). Förslaget ledde till lagstiftning samma å r genom förordningen (1972:266), sedermera lagen, om skatt p å annonser och reklam (prop. 1972:58).

Reklamskatt skall enligt gällande regler betalas för annons som är avsedd att offentliggöras inom landet och för reklam som ä r avsedd att spridas inom landet i annan fo rm än annons. Med annons menas ett särskilt utrymme som upplåtits i trycksak för återgivning av text eller bild för annan än utgivaren och sådant utrymme i trycksaken som tagits i anspråk av utgivaren för egen reklam . Skatteplikt föreligger, med vissa undantag, för annons som avse r reklam och för annons för vilken vede rlag tas ut. Med reklam avses ett meddelande som har till syfte att åstadkomma eller främj a avsättning i kommersiell verksamhet av vara, fastighet, nyttighet, rättighet eller tjänst.

152 Bilaga 1	SOU 1997:53	\|

Skattskyldig är den som i yrkesmässig verksamhet inom landet offentliggör skattepliktig annons eller skattepliktig reklam i annan form än annons eller framställer rek lamtrycksak. Den som bedriver yrkesmässig verksamhet in om landet är skattskyldig för skattepliktig reklamtrycksak som avser verksamheten och som förts in til l landet utan att reklamskatt betalats till tullmyndighet vid införseln. Den som i yrkesmässig verksamhet distribuerar annonsblad so m förts in till landet utan att reklamskatt betalats vid införseln ä r likaså skattskyldig. Om det till Sverige från länder utanför E U införs skattepliktiga reklamtrycksaker eller annonsblad som ha r utgivits i sådant land, skall reklam skatt betalas till tullmyndigheten.

Skattesatsen är för annons i allmän nyhetstidning fyra procen t av beskattningsvärdet och i övriga fall elva procent av beskattningsvärdet.

En bärande tanke bakom reklambeskattningen har varit att den, så långt det är möjligt och lämpligt, är generell för all reklam och konkurrensneutral mellan olika reklammedier. Den teknisk a utvecklingen och utvecklingen inom massmedieområdet har dock medfört att detta, med gällande skatteregler, inte längre kan uppnås. Detta gäller särskilt reklamen i radio- och TV-sändningar, vilke n inte är skattepliktig enligt gällande reklamskatteregler. Såda n reklam har således kommit att få en konkurrensfördel gentemo t annan beskattad reklam, vilket strid er mot lagens intentioner om att reklambeskattningen bör vara generell och konkurrensneutral.

Reklamskatteutredningen föreslog i s itt betänkande Reklamskatt

(SOU 1988:17) bl.a. att reklambeska ttning i princip skulle ske även av nya och förändrade media som inte omfattas av nuvarande regler i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, t.ex. reklam i radio och TV samt databasreklam. Utredninge ns förslag beträffande reklam i TV innebar att sådan reklam skulle beskattas o m utrymme upplåtits för reklam mot vederlag. Utländsk a

TV-sändningar med reklam riktad mot Sverige föreslogs i huvudsak bli beskattade till den del vederlaget svarade mot den svenska publikandelen. Skatteplikt skulle dock inte föreligga om de n reklamsändande kanalen huvudsakligen var avsedd att tas emot i andra länder än Sverige. Av de remissinstanser som yttrade sig över förslaget om beskattning av TV-reklam var flertalet kritiska til l förslaget och ifrågasatte starkt möjligheten att i praktiken kunn a genomföra en sådan beskattning när det gäller utländsk a TV-sändningar.

Vid beskattning av reklamtrycksaker uppkommer inte sälla n frågor huruvida en viss produkt är att hänföra till trycksak och om den har framställts huvudsakligen för att offentliggöra reklam och

\|	SOU 1997:53	Bilaga 1 153

således utgör reklamtrycksak. Detta medför t illämpningssvårigheter för såväl de skattskyldiga som beskattningsmyndigheten .

Skattskyldig är i dessa fall den som framställer en skatteplikti g reklamtrycksak. Reklamskatteutredningen föreslog att dessa int e längre skulle vara skattskyldiga vid framställandet a v reklamtrycksakerna. I stället föreslogs att distributörerna skull e redovisa reklamskatten. Remissinstanserna uttalade dock farhågor för att sådana regler skulle leda till nya tillämpningsproblem.

Kritik mot den nuvarande ordningen

Från flera håll har det under senare tid f ramförts kritik mot reglerna om beskattning av reklamtrycksaker. Företrädare för grafis k industri, såväl arbetsgivarsom arbetstagarsidan, befarar att d e förändringar som EU-medlemskapet medfört, dvs. att reklamskatt inte längre kan tas ut vid inför sel av reklamtrycksaker utan att skatt skall betalas inom landet, helt snedvrider konkurrenssituatione n mellan svenska och utländska företag. Andra konkurrentländer har inte någon skatt på reklamtrycksaker. Detta medför att det bli r billigare att köpa produkterna från ett annat EU-land unde r förutsättning att man inte följer svensk lag. Detta förfarande ha r underlättats av att någon gränskontroll inte längre förekommer.

Kritik har också kommit från skatteadministrationen .

Riksskatteverket (RSV) har i en skrivelse till Finansdepartementet i maj 1995 hemställt att skatten på reklamtrycksaker slopa s eftersom den har så stora brister. RSV kan i nte se några möjligheter att genom författningsändringar åstadkomma en fungerand e ordning. RSV har särskilt påtalat de stora kontrollproblem so m föreligger beträffande reklamtrycksaker som framställts i ett annat EU-land. Medlemskapet i EU innebär att re klamtrycksaker fritt kan föras över gränserna mellan medlemsländerna och att den tidigare tullkontrollen inte längre finns. RSV menar att detta innebär et t utomordentligt stort kontrollproblem från svensk synpunkt, int e minst med hänsyn till de personella resurser som en kontroll inne i landet skulle kräva för att få en acceptabel nivå.

Uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av reklambeskattningen. Utgångspunkten för utredarens förslag skall vara at t

154 Bilaga 1	SOU 1997:53	\|

reklamskatten så långt som möjligt skall vara generell för al l reklam och konkurrensneutral mellan olika reklammedier.

Utredaren skall undersöka möjligheterna att utvidg a reklamskatten till i dag skattefria områden, särskilt reklam i radio och TV. Viktigt är därvid att skatten är enkel att tillämpa, att d e administrativa kostnaderna hål ls nere och att skatten är generell för sådan reklam. En särskild fråga i detta sammanhang är hu r beskattning av reklam som sänds över Sverige från utlandsbaserade stationer skall utformas. Det ingår i utredarens uppdrag at t

överväga och föreslå en lösning av denna fråga.

Utredaren skall vidare undersöka möjligheterna att förenkl a nuvarande reklamskatteregler i syfte att underlätta tillämpninge n och administrationen av sk atten. Detta gäller särskilt beskattningen av reklamtrycksaker med hänsyn till bl.a. svårigheten att utöv a beskattningskontroll när det gäller trycksaker som införs från annat EU-land. Vidare bör en generell reklamskatts förenlighet me d gemenskapsrätten analyseras.

Om utredaren finner att målet om en konkurrensneutra l reklamskatt inte kan uppnås, bör utredaren analysera o m reklamskatten med hänsyn till sitt syfte ändå bör finnas kvar samt lämna förslag till tekniska lösningar som bedöms nödvändiga . Skulle utredaren föreslå åtgärder som leder till minskade intäkte r för staten skall förslag lämnas om hur dessa skall finansieras.

För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitisk a konsekvenser (dir. 1992:50) samt om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23).

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den

1 december 1996.

(Finansdepartementet)

\|	SOU 1997:53	Bilaga 2 155

Framställningar om reklamskatten

Skrivelser som överlämnats av regeringen genom beslut den 29 februari 1996

Svenska Tryckeriföreningen har i en skrivelse den 21 juni 1988 i första hand hemställt att reklamskatten avskaffas och i andra hand föreslagit att reklamskatt för trycksaker skall erläggas av distributörerna.

KFUM Jämtlands Basket har i en skrivelse den 17 augusti 198 8 hemställt om ett borttagande av all reklam skatt för ideella föreningar.

Riksskatteverket har i en skrivelse den 9 mars 1992 hemställt o m vissa ändringar i reklamskattelagen.

Svenska Bankföreningen m.fl. har i en skrivelse den 12 februar i 1993 hemställt att en lagändring vidtas så att reklamskatt inte skall tas ut för emissions- och introduktionsprospekt.

Konkurrensverket har i en skrivelse den 16 augusti 1994 begärt att frågan om mervärdes- och rekla mbeskattningen av olika kategorier av tidningar löses.

Företagareförbundet Företagarforum har i en skrivelse den 7 oktober 1994 föreslagit vissa ändringar av reklambeskattningen.

Affischeringsföretagens fö rening har i en skrivelse den 3 november 1994 hemställt att reklam i etermedia inte skall ha det konkur - rensövertag som befrielse från reklamskatt innebär.

Grafiska Företagen har i en skrivelse den 4 januari 1995 hemställt att regelverket för uppbö rd av reklamskatt för från utlandet införda

156 Bilaga 2	SOU 1997:53	\|

reklamtrycksaker blir så konstruerat att risken för snedvridning av konkurrensen mot utlandet i alla avseenden helt elimineras.

Föreningen Svensk Fackpress har i en skrivelse i februari 199 5 föreslagit ett nytt system för beskattning inom mediaområdet.

Grafiska Företagen har i skrivelser den 17 mars och den 13 jun i 1995 hemställt att Finansdepartementet utreder ett avskaffande av reklamskatten.

Grafiska Fackförbundet har i en skrivelse den 21 mars 199 5 hemställt att reklamskatteproblematiken för konkurrensutsatt a tryckerier snarast ses över och att det prövas om inte reklamskatten för dessa företag skall tas bort.

Grafiska Företagen har i en skrivelse den 13 ja nuari 1995 behandlat problemen med beskattning av reklamtrycksaker som förs in från annan medlemsstat i EU.

Fackpressen och Vectu har i en skrivelse den 20 april 199 5 föreslagit att reklamskatten breddas, höjs och görs lika för dagstidningar, etermedia och tidsskrifter samt att reklamskatten blir 1 4 procent med 12 miljoner i skattefritt avdrag.

Riksskatteverket har i en skrivelse den 4 maj 1995 hemställt at t skatten på reklamtrycksaker slopas.

Företagarnas Riksorganisation har i en skrivelse den 6 juni 199 5 hemställt att reklamskatten slopas.

Vectu har i en skrivelse den 29 augusti 1995 föreslagit ändringar av beskattningen av tidnings- och reklammarknaden.

Fackklubbarna inom Allerföretagen har i en skrivelse den 1 8 september 1995 hemställt att reklamskatte n skall vara helt likvärdig för dags- och veckopress.

Polyinfo AB har i en skrivelse den 16 oktober 1995 framför t synpunkter på den konkurrensbegräns ande effekt annonsskatten har på nyetablerade facktidningar.

\|	SOU 1997:53	Bilaga 2 157

Grafiska Företagen har i en skrivelse den 22 november 199 5 hemställt att beskattningen av reklamtrycksaker tas upp til l omgående utredning och prövning.

Tidningen Södermalm har i en skrivelse den 9 november 199 5 anfört att gratistidningar missgynnas p.g.a. reklamskatten.

Ärende som överlämnats av regeringen genom beslut den 18 april 1996

I betänkandet Vårt dagliga blad – stöd till svensk dagspress (SOU

1995:37), som har överlämnats till utredningen såvitt avser avsnitt

12.2, föreslår Pressutredningen -94 att tidningsdistribuerad direktreklam bara skall beskattas som annan direktreklam. Vidar e föreslår utredningen att det i stället för systemet med skatteåterbetalning till tidningar och tidsskrifter, motsvarande viss del av de n

årliga annonsomsättningen, införs en avdragsmöjlighet vi d redovisningstillfället.

Skrivelser som inkommit direkt till utredningen

Grafiska Företagens Förbund har i en skrivelse den 13 august i

1996 bl.a. pekat på tillämpningsproblem och konkurrensnackdelar gentemot andra medier som reklamskatten ger upphov till.

Tidningsutgivarna har i en skrivelse den 6 september 1996 beskrivit dagspressens situation och därvid uppgett att nya och gaml a etermedier inte kan gynnas i reklamskattehänseende utan svår a konsekvenser för dagspressen.

Grafiska Företagens Förbund har i en skrivelse den 29 november

1996 föreslagit dels att reklamskatten a vskaffas, dels två alternativa metoder för att finansiera ett avskaffande.

Föreningen Förlagsutgiven Fackpress har i en skrivelse den 1 2 januari 1997 angett synpunkter på reklamskatten och föreslagit två alternativa sätt att finansiera ett slopande av skatten.

158 Bilaga 2	SOU 1997:53	\|

Elektronik i Norden har i en skrivelse den 16 februari 1997 påpekat vissa konsekvenser som reklamskatten får från konkurrenssyn - punkt.