Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 12

Skrivelse 1895:12

kammare
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
5

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 12.

N:o 12.

Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till Riksdagen i anledning af en
utaf Riksdagen år 1894 för dess del antagen lag om
ändrad lydelse af vissa paragrafer i grufvestadgan den
16 maj 1884; gifven Stockholms slott den 18 januari 1895.

I skrifvelse den 11 maj 1894 har Riksdagen tillkännagifvit, att
Riksdagen för sin del antagit följande

Lag

om ändrad lydelse af vissa paragrafer i grufvestadgan den 16 maj 1884.

Härigenom förordnas, att nedan nämnda paragrafer i grufvestadgan
den 16 maj 1884 skola erhålla följande ändrade lydelse:

3 §•

■f '' r\ '' ■ ; .’ >i; • : . . I : • . . : ■ :

1 mom. Å område, beläget på mindre afstånd än två hundra
meter från boningshus eller från annan åbyggnad, der den är uppförd
vid gård, eller från tomtplats eller trädgård, vare inmutning ej tillåten
titan tillstånd af så väl egaren till byggnaden, tomtplatsen eller trädgården
som den, hvilken dertill har nyttjanderätt; dock att inom utmål
befintliga byggnader, hvilka erfordras för grufdriften, ej må utgöra
hinder för inmutning.

Inmutning må ej ske å kyrkogård eller begrafningsplats, ej heller,
utan tillstånd af vederbörande myndighet eller styrelse, å område på

7

Kongl. Maj:ts Nåd. Skrivelse N:o 12.

mindre afstånd än trettio meter från sådan jernväg eller kanal, som är
upplåten för allmän trafik.

2 mom. Inmutning vare ock förbjuden å förut inmutadt område
samt å utmål, så länge rättigheten till området eller utmålet blifvit
behörigen försvarad.

5 §•

Öfver inkommen ansökning om mutsedel skall bergmästaren ofördröjligen
och senast trettio dagar efter mottagandet meddela skriftligt
beslut. Finner bergmästaren nödigt infordra ytterligare upplysning i
afseende å arten af den angifna mineralanledningen, imnutningspunktens
läge eller annan för mutsedelns utfärdande erforderlig omständighet,
ege han förelägga sökanden att dermed inkomma inom viss lämplig
tid, räknad från den dag, beslutet gafs, och vare, i händelse den tid
försittes, den då gjorda ansökningen förfallen, hvilken påföljd bör i
beslutet intagas. Finnes åter af de inkomna handlingarna eller efter
infordrad upplysning, att mineralanledningen icke utgör föremål för
inmutning enligt 1 § eller att sådant hinder uppenbarligen möter, som
i 3 § sägs, varde ansökningen afslagen.

11 §•

Sedan mutsedel blifvit utfärdad, eger inmutaren att inom det inmutade
området, innefattande en omkrets med ett hundra meters afstånd
från inmutningspunkten, anställa sådant försöksarbete, som erfordras
till fyndighetens undersökning och blottande, äfvensom att
begagna eller anlägga väg till stället; dock att hvad i 3 § är stadgadt
om hinder emot inmutning äfven gäller i fråga om försöksarbete, så
framt hindret förefans, då mutsedeln utfärdades.

För den mark, inmutaren sålunda begagnar, skall han gifva innehafvaren
af jorden, så länge försöksårbetet fortgår, full ersättning i
årlig afgift, som för hvarje år förskottsvis betalas.

I händelse anläggningen öfvergifves, innan utmål derför varder
lagd!;, vare inmutaren jemväl skyldig att ersätta jordegaren eller den,
som i hans ställe är berättigad till sådan godtgörelse, all skada, som
marken genom försöksårbetet för framtiden kan hafva tagit; och ansvara
inmutaren under tiden, till dess denna ersättning blifvit erlagd,
för fulla beloppet af den årliga afgiften för markens begagnande.

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 12.

Skada och intrång, som af försöksarbetet förorsakas och hvarom
ej förut i denna paragraf är stadgadt, vare inmutaren ock skyldig att
ersätta.

13 §.

1 mom. Minst fjorton dagar innan något arbete å det inmutade
området börjas, skall inmutaren, vid inmutningsrättens förlust och skyldighet
att för all genom arbetet förorsakad skada ansvara såsom för
åverkan, lemna bestyrkt afskrift af mutsedeln till så väl det inmutade
områdets egare som den, hvilken dertill innehar intecknad eller af jordegaren
hos inmutaren skriftligen anmäld nyttjanderätt; och gälle om
sättet för sådant delgifvande hvad om delgifvande af stämning är stadgadt;
dock må, der jorden eges eller innehafves af enskild person, som
är frånvarande och låter egendomen af annan förvaltas, afskriften lemnas
till förvaltaren.

2 mom. Inmutaren åligger derjemte, innan något arbete å det
inmutade området börjas, att ställa pant eller borgen för all den ersättning,
hvartill inmutaren enligt 11 § är förbunden. Denna säkerhet
skall vara af öfverexekutor godkänd, der den icke ändock af jordegaren
och nytijanderättsinnehafvaren antages. Försummar inmutare att ställa
sådan säkerhet, ege utmätningsmannen i orten, då han derom anlitas,
inställa arbetet, till dess säkerhet, som finnes antaglig, blifvit anskaffad.

Öfver detta förslag har högsta domstolen afgifvit yttrande, hvarvid
i afseende å 13 § 1 mom. anmärkts, att den föreslagna ändringen
endast ofullständigt skulle medföra dermed åsyftad förbättring, men
deremot kunde föranleda verkliga olägenheter. Under det att enligt
gällande bestämmelse inmutare skulle lemna bestyrkt afskrift af mutsedeln
till den, hvilken hade nyttjanderätt till det inmutade området,
vore enligt förslaget inmutaren icke skyldig härtill i annat fall, än att
ny ttj ander ätten vore intecknad eller jordegaren hos honom skriftligen
gjort anmälan om nyttjanderätten. Då en mängd egendomar, såsom
kronohemman, boställen, kyrkohemman m. fl., icke vore föremål för
inteckning, skulle således boställshafvare, åbor eller arrendatorer å dylika
hemman, huru notorisk deras nyttjanderätt än vore, icke ega någon
rätt att få afskrift af mutsedeln sig tillstäld med mindre än att egaren
gjort nämnda anmälan. Någon föreskrift om skyldighet för egaren att
göra anmälan och om påföljd för försummelse häraf innehölle förslaget
likväl icke, hvadan nyttjanderättsinnehafvaren saknade trygghet för att
anmälan verkligen komme att ske. Ej heller innefattade förslaget

9

Kongl.

bestämmelse om viss tid, inom hvilken jordegaren hade att hos inmutaren
göra anmälan om nyttjanderätten. Utan föreskrift härom kunde
inmutaren blifva utsatt för svårigheter och till äfventyrs gå inmutningsrätten
förlustig. Det vore nemligen icke otänkbart, att jordegaren
komme att verkställa nämnda anmälan så sent, att inmutaren icke medhunne
att delgifva afskriften af mutsedeln åt nyttj anderättsinnehafvaren
å sådan tid, att inmutaren egde rätt att börja arbetet före utgången af
de åtta månader, inom hvilka han jemlikt 14 § vore pligtig att hafva
börjat arbetet vid äfventyr af inmutningsrättens förlust.

På dessa skäl ansåge sig högsta domstolen icke böra tillstyrka
förslagets godkännande.

På grund af hvad sålunda blifvit inom högsta domstolen anmärkt,
har Kongl. Maj:t, efter statsrådets hörande, den 31 december sistlidna
år funnit Sig icke kunna godkänna det af Riksdagen antagna förslaget.

Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

OSCAR.

V. L. Groll.

Bih. till Itiksd. Prof,. 181)5. 1 Sami.

1 Afä.

10 ITiift.

9

10

Kongl. May.ts Nåd. Skrifvelse N:o 12.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 18
januari 1895.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,

Statsråden: friherre Åkerhielm,

Östergren,

Groll,

WlKBLAD,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson och
Wersåll.

7:o).

Departementschefen statsrådet Groll uppläste till justering förslagtill
nådig skrifvelse till Riksdagen i anledning af en utaf Riksdagen år
1894 för dess del antagen lag om ändrad lydelse af vissa paragrafer
i grufvestadgan den 16 maj 1884; och täcktes Hans Maj:t Konungen,
enligt statsrådets tillstyrkan, gilla berörda förslag äfvensom förordna,
att i öfverensstämmelse dermed skulle till Riksdagen aflåtas nådig skrifvelse
af den lydelse, bilagan till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo
Pehr Thyselius.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1895.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.