yttrandefrihet och pressfrihet i Zimbabwe
Skriftlig fråga 2001/02:509 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-01-11
- Anmäld
- 2002-01-15
- Besvarad
- 2002-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 januari
Fråga 2001/02:509
av Sten Tolgfors (m) till utrikesminister Anna Lindh om yttrandefrihet och pressfrihet i Zimbabwe"De här lagarna gör Zimbabwe till det mest rasistiska och fascistiska landet." Så kommenterade en oppositionsföreträdare de nya lagar president Robert Mugabe försöker tvinga igenom i parlamentet i Zimbabwe.
Lagarna går ut på att systematiskt inskränka journalisters möjligheter att granska kritiskt. De journalister som "orsakar oro eller nedstämdhet" riskerar långa fängelsestraff. Utländska journalister förbjuds helt. Journalister ska för att få verka i landet godkännas av informationsministerns ministerium. Säkerhetspolisen får befogenheter att godtyckligt slå till mot landets opposition.
Grundläggande mänskliga rättigheter som fri partibildning och yttrandefrihet ska således avskaffas och därmed den sista tillstymmelsen till demokrati i landet.
Hur avser utrikesministern agera i Sverige och EU för att yttrande- och pressfriheten i Zimbabwe ska värnas?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:509 besvarad av
Svar på frågorna 2001/02:509 om yttrandefrihet och pressfrihet i Zimbabwe och 510 om utvecklingen i Zimbabwe
Utrikesminister Anna Lindh
Sten Tolgfors har frågat hur jag avser agera i Sverige och EU dels för att yttrande- och pressfriheten i Zimbabwe ska värnas, dels för att visa att omvärlden inte accepterar den rådande ordningen i landet.
Jag delar den djupa oro som Sten Tolgfors ger uttryck för i sina frågor. Sverige har tydligt och tidigt uttalat sin kritik mot utvecklingen i Zimbabwe. I början av år 2001 tog Sverige som första EU-land beslutet om att inställa vårt bilaterala utvecklingssamarbete med Zimbabwes regering.
Vi har samtidigt bilateralt och genom EU under vårt ordförandeskap och därefter hävdat betydelsen av dialog kring frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter. Betydelsen av sådan dialog framstår som särskilt angelägen i ett skede när landet förbereder sig för allmänna val.
EU:s allmänna råd beslutade i slutet av oktober att inleda konsultationer med Zimbabwe i enlighet med Cotonou-avtalets föreskrifter. Zimbabwes regering hade då inte uppfyllt sina åtaganden vad gäller respekt för de mänskliga rättigheterna, demokratiska principer och rättsstaten, vilka enligt Cotonou-avtalet ska utgöra stommen i samarbetet mellan EU och Zimbabwe. En första runda av dessa konsultationer inleddes i fredags den 11 januari. Om inte läget förbättras kommer biståndet att upphöra och eventuellt ytterligare åtgärder att införas.
De angränsande länderna i södra Afrika har en utomordentligt viktig roll att spela för att vända utvecklingen i Zimbabwe i positiv riktning. Jag hade tillfälle att vid det informella mötet mellan nordiska och nio
afrikanska utrikesministrar, som jag stod värd för i förra veckan, diskutera situationen i Zimbabwe och understryka den betydelse som afrikanska länders agerande har i rådande läge. Jag noterar också att SADC i dagarna håller ett extrainkallat toppmöte för att bl.a. diskutera situationen i Zimbabwe.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.