Yttrandefrihet för asylsökande
Skriftlig fråga 2012/13:484 av Ceballos, Bodil (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2013-05-02
- Inlämnad
- 2013-05-02
- Besvarad
- 2013-05-08
- Svar anmält
- 2013-05-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 2 maj
Fråga
2012/13:484 Yttrandefrihet för asylsökande
av Bodil Ceballos (MP)
till statsrådet Tobias Billström (M)
Under våren uppmärksammades jag på en ung man, Ayman Amin, från Sudan. Han är aktiv student i Soat, Sudan Organisation Against Torture, och i anhörigföreningen för 28 arméofficerare som avrättats av regimen.
Ayman och hans organisation Sudanese Front for Change var också en del av den kända kampanjen som lyckades stoppa steningen av 23-åriga Layla Ibrahim Issa. I dag lever han gömd i Sverige efter avslagsbesked eftersom han fruktar för sitt liv vid ett hemsändande.
Regimkritiker tystnar sällan bara för att de lämnat det land de flytt ifrån. Snarare ger tiden i tillfällig säkerhet möjlighet att arbeta aktivt för att uppmärksamma andra på förhållanden i hemlandet. Aymans aktiviteter har dokumenterats av Sudans ambassad i Stockholm. Han har också skrivit artiklar i nättidningar som kan läsas i hemlandet där han uppmanar att den sudanesiska presidenten ska ställas inför brottmålsdomstol. Det kan enligt uppgift medföra dödsstraff i Sudan.
Yttrande- och tryckfrihet är centrala komponenter i svensk politik. De måste också gälla asylsökande, som här i landet precis som alla andra ska ha möjlighet att uttrycka sig fritt även om det innebär att det försvårar ett återvändande till hemlandet.
Jag vill därför fråga statsrådet på vilket sätt han avser att säkerställa att den asylsökandes yttrande- och tryckfrihet garanteras utan att försätta personen i fara vid eventuellt återvändande.
Svar på skriftlig fråga 2012/13:484 besvarad av Statsrådet Tobias Billström
Svar på fråga
2012/13:484 Yttrandefrihet för asylsökande
Statsrådet Tobias Billström
Bodil Ceballos har frågat mig på vilket sätt jag avser att säkerställa att den asylsökandens yttrande- och tryckfrihet garanteras och utan att försätta personen i fara vid eventuellt återvändande. Frågan har ställts mot bakgrund av ett enskilt ärende.
Jag är, som Bodil Ceballos känner till, förhindrad att uttala mig i ett enskilt fall men vill allmänt framhålla följande. Varje stat har ansvar för att dess medborgare och andra som vistas på dess territorium behandlas enligt allmänt erkända normer för de mänskliga rättigheterna. Yttrande- och tryckfrihet tillhör de mest grundläggande fri- och rättigheterna i det svenska samhället.
Sverige uppfyller sitt ansvar gentemot de enskilda individer som söker asyl här genom att se till att prövningen av asylansökan är rättssäker, individuell och framåtsyftande. En avvisning eller utvisning från Sverige föregås av en prövning enligt utlänningslagen för att säkerställa att personen i fråga inte är flykting eller i behov av skydd i övrigt här. Utlänningslagens regler om skyddsbehov omfattar bland annat utlänningar som känner välgrundad fruktan för förföljelse i sitt hemland på grund av sin politiska uppfattning. Att skyddsbehovet kan grundas på händelser som har ägt rum eller handlingar som den asylsökande utfört efter det att han eller hon lämnade hemlandet, till exempel uttalanden och andra åtgärder som riktar sig mot hemlandets regim, är en internationellt vedertagen princip (så kallat skyddsbehov sur place). Denna princip tillämpas även i svensk rätt när det gäller bedömningen av om någon är skyddsbehövande.
Asylsökande som befinner sig i Sverige och som bedöms vara skyddsbehövande enligt utlänningslagen, har rätt till uppehållstillstånd här. Det är Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas uppgift att utifrån de skäl den sökande har anfört och övrigt underlag i ärendet avgöra om det finns grund för uppehållstillstånd. Bedömningarna görs alltid utifrån de individuella förutsättningarna i det enskilda fallet. Det finns också möjligheter i utlänningslagen att avbryta verkställigheten av ett lagakraftvunnet beslut om utvisning eller avvisning, om det har inträffat nya omständigheter i det enskilda fallet.
Den utlänningslag och den instans- och processordning som vi har ger goda förutsättningar för att de som söker asyl i Sverige får det skydd de behöver. Jag anser därför inte att det finns skäl till något agerande från min sida med anledning av Bodil Ceballos fråga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.