Ytterligare skärpning av vapenlagstiftningen
Skriftlig fråga 2016/17:408 av Lars Hjälmered (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-11-30
- Överlämnad
- 2016-12-01
- Anmäld
- 2016-12-02
- Svarsdatum
- 2016-12-07
- Sista svarsdatum
- 2016-12-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Brottslighet kränker människors frihet och rätt till sin egendom. Brottslighet kan aldrig tolereras.
De senaste cirka tio åren har riksdagen fattat en rad viktiga beslut för att bekämpa allvarlig brottslighet. Fler poliser, skärpta straff för flera olika former av brott och särskilda satsningar mot grov och organiserad brottslighet är exempel på detta.
De senaste åren har vi dessvärre sett en senfärdighet hos regeringen. Exempelvis föreslår regeringen inga nya poliser, trots en alltmer omfattande otrygghet.
Sverige har stora problem med dödligt våld. I Malmö har det skett väldigt många skjutningar. Polisen vittnar om svårigheter att beivra brott i vissa områden, där parallella samhällsstrukturer vuxit fram. För att beivra brottsligheten behövs bland annat skärpt vapenlagstiftning. Vapenlagstiftningen har skärpts, men det är rimligt att göra ytterligare skärpningar.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Har statsrådet för avsikt att i närtid lämna förslag till riksdagen om en skärpt vapenlagstiftning för att bättre kunna stävja grov och organiserad brottslighet?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:408 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 2016/17:408 av Lars Hjälmered (M) Ytterligare skärpning av vapenlagstiftningen
Lars Hjälmered har frågat mig om jag har för avsikt att i närtid lämna förslag till riksdagen om en skärpt vapenlagstiftning för att bättre kunna stävja grov och organiserad brottslighet.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder som syftar till att både bekämpa och förebygga organiserad brottslighet. Ett flertal lagändringar har skett som t.ex. utökade möjligheter att förverka vinster från brottslig verksamhet och bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet där bl.a. försök, förberedelse och stämpling till grovt och synnerligen grovt vapenbrott kriminaliserats. En ny lag om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet har gjort det enklare för myndigheter att utbyta information och den 1 december 2016 beslutade regeringen om en lagrådsremiss om skärpta straff för brott mot tillståndsplikten för explosiva varor.
Regeringen har även intensifierat det brottsförebyggande arbetet med en nationell satsning och Brottsförebyggande rådet presenterade den 30 november 2016, efter uppdrag från regeringen, en rapport om insatser mot brott och otrygghet i socialt utsatta områden. För att möjliggöra för Polismyndigheten att rekrytera polisanställda har regeringen i budgetpropositionen för 2017 föreslagit att myndigheten tillförs drygt 2 miljarder kronor under perioden 2017–2020. Det är emellertid Polismyndighetens ansvar att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att fullgöra de arbetsuppgifter som myndigheten har och att besluta om hur resurserna ska fördelas.
Beträffande förekomsten av olagliga vapen bland gängkriminella så har regeringen gett Polismyndigheten i uppdrag att stärka arbetet mot illegala vapen och explosiva varor i landet. Även andra åtgärder kan komma att övervägas, t.ex. skärpta straff för vapenbrott och ändrade häktningsregler. Inom Regeringskansliet bereds just nu ett regeringsuppdrag till en utredare som ska se över möjligheterna att uppnå en snabbare lagföring av brott, t.ex. genom införande av särskilda snabbförfaranden eller inrättande av jourdomstolar.
Åtgärder för att bekämpa organiserad brottslighet hanteras således utifrån olika perspektiv och regeringen har redan genomfört flera åtgärder. Regeringen kommer att följa händelseutvecklingen noga och vid behov föreslå ytterligare åtgärder.
Stockholm den 7 december 2016
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.