Yrkesförares oro för kriminaliteten vid rastplatser
Skriftlig fråga 2019/20:312 av Thomas Morell (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-11-05
- Överlämnad
- 2019-11-06
- Anmäld
- 2019-11-07
- Svarsdatum
- 2019-11-13
- Besvarad
- 2019-11-13
- Sista svarsdatum
- 2019-11-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Den 4 november genomförde Sveriges Åkeriföretag sin konferens Rastplats 2019 i Göteborg. Som underlag fanns Trafikanalys studie från 2016 där yrkesförare fått svara på frågor om hur de upplever tryggheten på landets rastplatser. Resultatet är minst sagt skrämmande! Studiens resultat visar med tydlighet att yrkesförarna inte upplever den trygghet de rimligen måste känna för att tillgodogöra sig sin lagstadgade rast eller viloperiod. Hela 70 procent av yrkesförarna upplever otrygghet när de stannar på en rastplats och inte mindre än 43 procent uppgav att de utsatts för brott.
Resultatet är ett kraftfullt underbetyg åt bland annat väghållande myndighet som inte kan erbjuda säkra uppställningsplatser. Men den största kritiken måste ändå riktas mot de rättsvårdande myndigheterna. De kriminellas framfart har mött minimalt motstånd från samhällets sida och allra tydligast är den kriminella utvecklingen på våra vägar. Olaga yrkesmässig trafik och fordon som otillåtet befinner sig i landet hör till vardagen. Värdet av utsmugglat stöldgods ligger på hissnande 2 miljarder årligen, eller för att citera försäkringsbranschens egen debattartikel, ”Sverige är ett dukat smörgåsbord för de kriminella nätverken”.
Att de kriminella nätverken nyttjar vägarna för sin verksamhet är välkänt och därför blir också yrkesförare utsatta för de kriminellas framfart. Att yrkesförare, precis som andra medborgare ska känna trygghet är ett rimligt krav. Möjligheten att ta ut sin vila eller rast under säkra former är viktigt för yrkesförarnas hälsa och välbefinnande, men det har också en tydlig bäring på trafiksäkerheten.
Att myndigheter som ansvarar för säkerheten, inte minst på våra vägar, måste agera tydligare mot kriminella nätverk står utom allt tvivel.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Tänker statsrådet ge polisen riktade resurser för att förstärka kontrollerna på våra vägar och därmed begränsa de kriminellas verksamhet?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:312 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2019/03603/POL
Justitiedepartementet
Inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:312 av Thomas Morell (SD)
Yrkesförares oro för kriminaliteten vid rastplatser
Thomas Morell har frågat mig om jag tänker ge polisen riktade resurser för att förstärka kontrollerna på våra vägar och därmed begränsa de kriminellas verksamhet.
Brottsligheten i Sverige medför många negativa konsekvenser för såväl enskilda som för samhället i stort och den behöver motverkas med samlad kraft. I detta arbete spelar Polismyndigheten en central roll och myndigheten har vidtagit åtgärder i öka tryggheten i hela samhället, så också på rastplatser. En omfattande inventering av landets trafikkontrollplatser har gjorts av Polismyndigheten och Trafikverket. Detta har resulterat i att Trafikverket har påbörjat en upprustning av 20 prioriterade kontrollplatser.
För att ytterligare förbättra förutsättningarna för Polismyndigheten att utföra sitt uppdrag är regeringen fast besluten om att genomföra den expansion av polisanställda som aviserats så att Polismyndigheten kan öka med 10 000 anställda till 2024. I budgetpropositionen för 2020 föreslår regeringen att anslaget till myndigheten ökar med 2,4 miljarder kronor nästa år jämfört med 2019.
Detta kommer att ge myndigheten möjlighet att både höja förmågan och effektiviteten i verksamheten och därmed bidra till en ökad uppklaring av brott. Resurstillskottet ger även förutsättningar för Polismyndigheten att utöka antalet områdespoliser som kan verka för såväl ökad trygghet i lokalsamhället som mer brottsförebyggande arbete.
Med utgångspunkt i den lokala problembilden är det Polismyndigheten som avgör hur resurserna ska fördelas internt inom organisationen och vilka åtgärder som behöver vidtas för att fullgöra de arbetsuppgifter och mål som myndigheten har.
I riksdagens beslut om statsbudgeten för 2017 tillfördes Polismyndigheten medel för att bland annat förbättra insatserna gällande kontroller av cabotagetransporter och flygande inspektioner av nyttofordon. Regeringen har i regleringsbrevet till Polismyndigheten gett myndigheten i uppdrag att i varje årsredovisning till och med 2020 följa upp de åtgärder som vidtas i dessa avseenden. I kravet på återrapportering ingår att föra ett resonemang kring vilka effekter åtgärderna bedöms ha lett till.
Regeringen har också gett Trafikverket i uppdrag att införa så kallade alkobommar i vissa hamnar och föreslå mobila lösningar som kan användas vid lämpliga platser i trafikmiljön, som komplement till Polismyndighetens alkoholutandningsprov. Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att se över hur kontrollverksamheten av yrkestrafik på väg bedrivs och lämna förslag på förbättrande åtgärder. Vidare gav regeringen 2018 Trafikverket i uppdrag att se över vilka åtgärder som behövs för att underlätta utbyggnaden av säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken längs större vägar. Det är en del av regeringens arbete med att skapa ordning och reda på vägarna.
Mot denna bakgrund ser jag inga skäl att vidta några ytterligare åtgärder i dagsläget men jag kommer att fortsätta följa polisens arbete för att kunna agera vid behov.
Stockholm den 13 november 2019
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.