Yrkesfiskets möjligheter
Skriftlig fråga 2021/22:1696 av Roland Utbult (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-06-08
- Överlämnad
- 2022-06-09
- Anmäld
- 2022-06-10
- Svarsdatum
- 2022-06-15
- Sista svarsdatum
- 2022-06-15
- Besvarad
- 2022-06-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fisket är en basnäring. Fisk och skaldjur har en central plats i många människors mathållning och är ett klimatsmart, nyttigt och proteinrikt alternativ till kött. Enligt uppgifter från Marine Stewardship Council (MSC) får över tre miljarder människor i världen minst 20 procent av sitt dagliga animaliska protein från fisk och skaldjur.
Samtidigt kännetecknas svenskt yrkesfiske av en underkapacitet när det gäller nyttjandet av de kvoter som långsiktigt hållbart kan fiskas och som har fastställts av EU. Exempelvis fiskades 2021 bara 45 procent av den tillåtna kvoten för havskräfta, 18 procent av kvoten för räka fiskades inte och endast 4 procent av kvoten för rödspätta i Östersjön fiskades. Det beror på de svenska regler som Havs- och vattenmyndigheten har satt upp. Yrkesfiskarna vill fiska men får det inte. En bättre fiskeriförvaltning skulle ge större tillgång till proteinrik föda och dessutom öka statens intäkter väsentligt. Det skulle också bidra till en i hög grad förbättrad livsmedelsförsörjning både i fredstid och i en krigssituation. Jag vill ställa följande fråga till statsrådet Anna-Caren Sätherberg:
På vilket sätt vill statsrådet se över reglerna så att yrkesfiskets möjligheter till fångst harmonieras med EU:s fastställda kvoter?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1696 besvarad av Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Svar på fråga 2021/22:1696 av Roland Utbult (KD) Yrkesfiskets möjligheter
Roland Utbult har frågat mig på vilket sätt jag vill se över reglerna så att yrkesfiskets möjligheter till fångst harmoniseras med EU:s fastställda kvoter.
Jag vill inleda med att regeringen delar bilden av att fisk och skaldjur har en central plats i många människors mathållning och att fiskeriprodukter i de flesta fallen både är klimatsmarta och nyttiga.
Det finns många anledningar till att kvoter inte kan fiskas, landas eller beredas till livsmedel.
En grundläggande förutsättning är det årliga fastställandet av långsiktigt hållbara fiskemöjligheter. Även om de svenska kvoterna kan variera mot bakgrund av beståndssituationen för respektive kvoterad art är det en prioriterad fråga för regeringen att bevara de svenska andelarna samt tillträde till de vatten som grundar sig på historiska fiskerättigheter. I samband med Brexit har detta varit en utmaning inte bara i förhållande till Storbritannien och andra kuststater som Norge utan också internt inom EU. En av anledningarna till det låga kvotnyttjandet för räka är just att EU inte hade tillträde till norska vatten i Skagerrak under första kvartalet 2021. Bevarandet av de svenska kvotandelarna och tillträdet till Nordsjön för sill och skarpsill har också varit utmanande frågor under 2021 där regeringen har lyckats försvara svenska fiskeintressen.
Regeringen har under våren fattat många beslut om åtgärder som ska bidra till livsmedelsstrategins målsättning om ökad och hållbar produktion av livsmedel som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet.
Jordbruksverket fick i våras i uppdrag att analysera dagens fiskberedning som utgör en viktig infrastruktur för fiskerinäringen, livsmedelsberedskapen och utvecklingen av en växande blå bioekonomi. Uppdraget om fiskberedning handlar om att Jordbruksverket tillsammans med berörda fiskerinäringar ska analysera och sammanställa dagens fiskberedning och deras mottagningskapacitet samt identifiera hinder och utvecklingsbehov för att en större del av de svenska fiskerimöjligheterna ska kunna landas och beredas i Sverige i syfte att uppnå livsmedelsstrategins huvudsakliga målsättning om en ökad livsmedelsproduktion i Sverige. Detta syftar till att öka kunskapen av helhetsperspektivet kring fisket, vattenbruket, beredningsindustrin samt samtliga förädlingssteg till marknad och konsument.
Regeringens övergripande målsättning är ett hållbart fiske, ökad resurseffektivitet och mer hållbara fiskemetoder och redskap. Att fastställa kvoter på långsiktigt hållbara nivåer är en förutsättning för en livskraftig fiske- och beredningsnäring på lång sikt.
Förutsättningarna för ett högt kvotnyttjande är att bifångster av andra arter kan undvikas eller att det finns ett kvotutrymme för att landa bifångster. Utifrån den nuvarande situationen där vissa bestånd endast medger ett begränsat fiske ökar risken att de svenska kvoterna inte kan nyttjas fullt ut. Regeringen har därför fortsatt avsatt 8 000 000 kronor i Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev för 2022 som får användas för utveckling av selektiva och skonsamma redskap.
Den 17 februari 2022 beslutade regeringen om det svenska förslaget till havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram 2021–2027. Programmet erbjuder en bred palett av åtgärder som inbegriper stödmöjligheter för att främja ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart fiske och vattenbruk samt marknader för fiskeriprodukter. Stöden i det nya programmet beräknas öppna för ansökan hösten 2022. Regeringen bedömer att det inom det kommande programmet finns goda möjligheter att komplettera de redan pågående insatserna för att kunna nyttja de kvoter som långsiktigt hållbart kan fiskas utan att riskera oönskade bifångster.
För mig och regeringen är det viktigt att det även i framtiden finns förutsättningar för en god havsmiljö, ett yrkesfiske och en konkurrenskraftig fiskerinäring som levererar och bereder fiskeriprodukter i Sverige.
Stockholm den 15 juni 2022
Anna-Caren Sätherberg
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.