Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

WFP:s appell om hjälp till Västafrika

Skriftlig fråga 2004/05:2121 av Hedström, Lotta (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-08-23
Besvarad
2005-09-06
Anmäld
2005-09-13
Svar anmält
2005-09-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 augusti

Fråga 2004/05:2121

 av Lotta Hedström (mp) till statsrådet Carin Jämtin om WFP:s appell om hjälp till Västafrika

Som alltför många gånger tidigare riktas just nu världens blickar mot en pågående svältkatastrof, denna gång i Niger i Västafrika. Som alltför många gånger tidigare har också omvärlden ignorerat de varningssignaler som kommit och det är först nu, när bilderna av utmärglade och döende barn når oss, som hjälpen börjar att mobiliseras. Gräshoppsinvasioner och torka, med därpå följande livsmedelsbrist och stigande priser, har förvärrat en redan prekär situation med strukturella problem som fattigdom och undernäring. Bland andra bidragande orsaker till krisen nämns också IMF:s villkor och förändrade regionala handelsflöden.

Orsakerna till svälten är flera, och långsiktigt måste naturligtvis de strukturella problemen lösas. Insatser måste sättas in tidigare när varningssignalerna kommer. Kostnaderna för att vänta blir stora, både i rent ekonomiska termer eftersom det rent krasst blir dyrare att åtgärda problemen i ett senare skede, och framför allt blir de mänskliga kostnaderna ohyggliga. Redan förra hösten kom de första varningssignalerna och för ett drygt halvår sedan gick FN:s livsmedelsprogram, WFP, ut med en vädjan till världens länder om hjälp till Nigeria. Även biståndsorganisationer på plats slog larm. Få länder reagerade dock, även om Sverige glädjande nog redan i ett relativt tidigt skede bistod med hjälp. I början av augusti gick WFP ut med en appell om hjälp till övriga drabbade länder i regionen, främst Mali, och uppmanade omvärlden att inte återupprepa misstaget med Niger. För några dagar sedan gick WFP dessutom ut och appellerade om utökat bistånd till Mali.

Hur avser ministern att svara på WFP:s appell om hjälp till regionen?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:2121 besvarad av Carin Jämtin

den 6 september

Svar på fråga 2004/05:2121 om WFP:s appell om hjälp till Västafrika

Statsrådet Carin Jämtin

Lotta Hedström har frågat mig hur regeringen avser att svara på Världslivsmedelsprogrammets (WFP) appell om bistånd för att lindra effekterna av livsmedelsbristen i Mali och andra delar av Västafrika.

Jag delar Lotta Hedströms oro över situationen i Västafrika och hennes uppfattning att omvärlden måste agera snabbare och avsätta större resurser för att stödja de svältdrabbade. Livsmedelsbristen i regionen är svår och har så varit under lång tid. Västafrika är en av världens fattigaste regioner och den senaste tidens torka och dåliga skördar i kombination med den massiva gräshoppsinvasionen förra hösten har förvärrat situationen ytterligare. Sverige har hittills i år bidragit med ca 40 miljoner kronor till FN:s appell för Västafrika, som omfattar både Niger och Mali och andra länder i regionen.

Sverige ger varje år ett icke-öronmärkt basbudgetstöd till WFP och det svenska stödet ökade i år med 100 miljoner till 390 miljoner kronor. Dessa icke-öronmärkta medel kan WFP fördela efter de behov som uppstår och WFP ges därmed större handlingsfrihet vid plötsliga humanitära kriser. WFP, med humanitär verksamhet i över 60 länder, har bäst möjlighet att avgöra var och hur det svenska bidraget gör störst nytta. WFP använder ofta sina icke-öronmärkta medel vid humanitära kriser som inte röner stor internationell och medial uppmärksamhet. Sverige är än så länge en av få givare som ger icke-öronmärkta medel. Regeringen arbetar aktivt för att få fler länder att övergå till flexiblare bidrag, eftersom detta är ett sätt att söka åstadkomma snabbare finansiering för att avhjälpa humanitära kriser. Regeringens arbete utgör ett led i processen Gott humanitärt givarskap som syftar till att åstadkomma större samstämmighet mellan humanitära behov och givarländers agerande och som inleddes med en internationell konferens i Stockholm i juni 2003. Sverige har också ett långvarigt aktivt engagemang för att utveckla och stärka den internationella humanitära samordningen inom FN-systemet.

Utöver det svenska bidraget till FN:s appell för Västafrika och stödet till WFP har Sverige genom Sida samtidigt bidragit med ca 4,4 miljoner kronor till Röda Korset för insatser i regionen och 1 miljon kronor till Rädda Barnens verksamhet i Mali. Även EU bidrar med humanitärt bistånd till regionen och har nyligen öronmärkt 4,6 miljoner euro för insatser i Niger och avser att stödja WFP:s appell för Mali med ca 650 000 euro. Sverige arbetar sedan länge aktivt för att EU ska fortsätta öka sin budget för humanitära insatser.

Avslutningsvis delar jag även Lotta Hedströms uppfattning att orsakerna till svälten i Västafrika är många och att det på längre sikt är nödvändigt att lösa strukturella problem i länderna i regionen. Regeringen antog i maj 2004 en strategi för svenskt långsiktigt utvecklingssamarbete med Västafrika, vari ingår landstrategier för Mali och Burkina Faso. Strategin gäller för perioden 2004@2006. Ett prioriterat område för samarbetet är hållbart utnyttjande av naturresurser. Långsiktigt utvecklingssamarbete är också av central betydelse för att bidra till att skapa varaktiga förutsättningar att lokalt hantera perioder av torka och livsmedelsbrist i framtiden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.