vuxenstuderandes rätt att välja studieort
Skriftlig fråga 1997/98:353 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-01-23
- Anmäld
- 1998-01-26
- Besvarad
- 1998-01-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
De senaste åren har elevens rätt att välja skola diskuterats. Pedagogisk inriktning, kvalitet eller geografisk närhet kan vara grunder utifrån vilka elever väljer skola.
I Kumla kommun bor en person som studerar i det s.k. kunskapslyftet. Han vill studera i Örebro, som ligger närmast hans bostad, men hindras av Kumla kommun, som inte vill betala. Enligt berörd nämnd i kommunen skall han läsa i Kumla, inte i Örebro.
Mannen i fråga bor 2 km från kommungränsen till Örebro. Till Örebro går det rikligt med bussar, däremot finns inga till Kumla. Problemet består alltså i att kommunen inte vill låta honom läsa på den ort som är tillgänglig med allmänna kommunikationer. Han tvingas därför att ha en bil extra för att kunna ta sig till utbildningsorten.
Det är angeläget att utbildning är lätt tillgänglig för alla och att anpassning till människors individuella behov medges av kommunerna.
Vilka åtgärder avser skolministern vidta för att tillgodose studerandes önskemål när det gäller val av skola och studieort?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:353 besvarad av , ()
- Statsrådet Ylva Johansson
Sten Tolgfors har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att tillgodose studerandes önskemål när det gäller val av skola och studieort. Bakgrunden är en person som studerar inom kunskapslyftet och önskar göra det i en annan kommun eftersom det är bättre kommunikationer till grannkommunen från bostaden.
Vuxnas rättigheter till studier inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning anges i skollagen. För kunskapslyftet, som ju avser framför allt gymnasial vuxenutbildning, gäller samma regler som för komvux. För grundläggande vuxenutbildning gäller att den som har rätt att delta också har rätt att delta i sådan utbildning i annan kommun. Men vuxna har ingen obetingad rätt att delta i gymnasial vuxenutbildning i komvux eller i kunskapslyftet, däremot är kommuner och landsting skyldiga att till sin gymnasiala vuxenutbildning ta emot en behörig sökande från en annan kommun om hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning. Systemet med interkommunal ersättning innebär att hemkommunen skall betala till den kommun som anordnar utbildningen. Det är alltså upp till kommunerna att avgöra om man är beredd att betala för studier i annan kommun.
Eftersom en av grundtankarna med kunskapslyftet är att individens önskemål om utbildning skall tillgodoses är det också kommunernas ansvar att möta individens behov. Många kommuner har slutit samverkansavtal i syfte att tillmötesgå de enskilda individernas behov på bästa möjliga sätt. Systemet med interkommunal ersättning fungerar inte tillfredsställande alltid och överallt, men jag utgår ifrån att kommunerna försöker samarbeta för att på bästa sätt tillgodose de studerandes önskemål. Genom kunskapslyftet har samarbetet mellan kommunerna ökat och min förhoppning är att denna utveckling fortsätter.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.