vuxenstuderande över 50 år
Skriftlig fråga 2001/02:1082 av Eldensjö, Kjell (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-04-19
- Anmäld
- 2002-04-23
- Besvarad
- 2002-04-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 april
Fråga 2001/02:1082
av Kjell Eldensjö (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om vuxenstuderande över 50 årI proposition 2001/02:161 Rekryteringsbidrag vid vuxenstudier föreslår regeringen att det särskilda studiebidraget (UBS) för vuxenutbildning utgår och ersätts med rekryteringsbidrag till vuxenstuderande, med ett ålderstak på 50 år.
Till följd av denna förändring kommer ett antal redan vuxenstuderande i kläm. Det finns nämligen ganska många personer över 50 år som i dag studerar på t.ex. folkhögskola och uppbär studiebidrag.
Dessa ser med det nya förslaget ut att bli utan ekonomiskt stöd under kanske upp till åtminstone två år om de vill fortsätta en påbörjad t.ex. treårig utbildning. Det finns alltså ett övergångsproblem här.
Min fråga till utbildningsministern är:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att de vuxenstuderande över 50 år som redan påbörjat studier med hjälp av UBS ska kunna ha ekonomiska möjligheter att slutföra dessa?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1082 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
den 24 april
Svar på fråga 2001/02:1082 om vuxenstuderande över 50 år
Utbildningsminister Thomas Östros
Kjell Eldensjö har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att de vuxenstuderande över 50 år som redan påbörjat studier med hjälp av det särskilda utbildningsbidraget (UBS) ska kunna ha ekonomiska möjligheter att slutföra dessa.
UBS infördes i samband med Kunskapslyftet för att stimulera till studier. Stödet, som kan lämnas till en studerande som är högst 55 år, innebär att de studerande kan erhålla bidrag motsvarande arbetslöshetsersättningen under ett års studier. Det innebär alltså att studerande som rekryterats till studier med UBS aldrig har varit garanterade statligt finansierat studiestöd under t.ex. en treårig utbildning.
Regeringen har nyligen lämnat förslag till riksdagen om att införa ett nytt rekryteringsbidrag vid vuxenstudier (prop. 2001/02:161). Avsikten är att rekryteringsbidraget ska användas i kommunernas uppsökande verksamhet för att motivera till studier. Meningen är att bidraget ska riktas till enskilda som inte har studerat med studiestöd under de senaste åren. De studerande som, oavsett ålder, tidigare har värvats till utbildning och som redan påbörjat studier med t.ex. UBS, ska inte vara aktuella för det nya rekryteringsbidraget.
Det livslånga lärandet är en utbildningspolitiskt central fråga. Ansvaret för att finansiera det livslånga lärandet kan emellertid inte enbart bäras av statsmakterna. Arbetsgivaren har också ett ansvar, liksom den enskilde. Regeringen har nyligen lämnat en proposition till riksdagen med förslag till riktlinjer för ett system för stimulans av individuell kompetensutveckling (prop. 2001/02:175). För att möta behovet av livslångt lärande beslutade riksdagen med anledning av propositionen Ett reformerat studiestödssystem (prop. 1999/2000:10) att höja den övre åldersgränsen för möjlighet att få studiemedel från 45 år till 50 år. Gränsen bestämdes bl.a. mot bakgrund av tidigare erfarenheter av antalet studerande i olika åldersintervall samt av enskildas benägenhet att skuldsätta sig i dessa åldrar. I det nya studiemedelssystemet infördes också en begränsad möjlighet för personer över 50 år att få studiemedel i form av studiebidrag för studier vid vissa särskilda utbildningar. Det rör sig om studerande i åldrarna 51@55 år som genomgår yrkesinriktad utbildning inom områden där det råder brist på utbildad arbetskraft.
Förutsättningarna för hur ett livslångt lärande ska förbättras måste ses i ett brett perspektiv. Jag avser därför att noga följa dels effekterna av de förändrade åldersgränserna i studiemedelsreformen, dels utvecklingen inom andra näraliggande politikområden.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.