Vittnesskydd
Skriftlig fråga 2009/10:957 av Pertoft, Mats (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-07-06
- Besvarad
- 2010-07-15
- Besvarad
- 2010-07-20
- Anmäld
- 2010-07-23
- Svar anmält
- 2010-07-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2009/10:957 Vittnesskydd
av Mats Pertoft (mp)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Torsdagen den 1 juli 2010 blev två personer skjutna till döds i en illegal spelklubb i stadsdelen Ronna i Södertälje. Polisen var snabbt på plats och påbörjade arbetet med att söka förövarna.
När man följer utvecklingen av polisens arbete i medierna och gång på gång ser hur enskilda medborgare uttalar sin oro för att vittna på grund av rädsla för hot blir man mycket oroad. Även poliser med insyn i förhållandena i Ronna uttrycker förståelse för personer som inte vågar vittna på grund av rädsla för repressalier. Det förekommer även uttalanden av enskilda som hänvisar till släktingar och bekanta som har trätt fram och vittnat i tidigare händelser och då utsatts för misshandel och repressalier.
Detta sker i Sverige i en stadsdel i Södertälje. Vårt land bygger på respekt för lag och ordning samt att det är de skyldiga som ska straffas, inte de som vågar stå upp och peka ut de skyldiga.
Det är av största vikt att rättssamhället visar att man utan risk för repressalier kan träda fram och ge sina vittnesmål i denna fråga om morden i Södertälje och Ronna. Särskilt viktigt är detta eftersom en stor del av Ronnas befolkning består av relativt nyanlända flyktingar och det är av stor betydelse att de får en bild av rättssamhället i Sverige som skapar förtroende.
Olika intervjuade i medierna och även enskilda poliser har tydligt pekat ut risken för repressalier som överhängande. Därför borde det vara angeläget att sätta in extra polisiära resurser för att säkerställa att inga presumtiva vittnen känner osäkerhet eller rädsla.
Min fråga till justitieministern är följande:
Avser justitieministern utifrån ovanstående beskrivning att verka för att presumtiva vittnen kan känna sig trygga och säkra för repressalier eller andra påtryckningar när de ställer upp som vittnen?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:957 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2009/10:957 Vittnesskydd
Justitieminister Beatrice Ask
Mats Pertoft har frågat mig om jag avser att verka för att presumtiva vittnen kan känna sig trygga och säkra för repressalier eller andra påtryckningar när de ställer upp som vittnen.
Det är av största vikt att samhället sluter upp bakom de personer som är målsägande och vittnen i en rättsprocess. Utöver ett förtroendefullt bemötande från polis och åklagare måste de få ett sådant stöd och skydd att de utan rädsla för repressalier vågar ställa upp i rätten och berätta vad de sett eller varit med om. Att människor vågar vittna vid en rättegång är i många fall en förutsättning för en effektiv brottsbekämpning.
Det är också viktigt att vittnen känner sig trygga vid själva domstolsförhandlingen. Det är en högt prioriterad fråga för regeringen sedan lång tid tillbaka. Åtgärder för att förbättra säkerheten vid förhandlingar vidtas kontinuerligt.
Om det finns en hotbild mot någon som ska delta i en rättegång finns till exempel möjlighet att genomföra säkerhetskontroll av besökare till domstolen. En lagrådsremiss om utökade möjligheter till sådana kontroller bereds för närvarande i Justitiedepartementet. För den som ska höras i rättegången finns det också möjlighet att delta i förhandlingen genom videokonferens. Vid flertalet domstolar finns det även vittnesstödsverksamhet.
Personer som medverkat i rättegång eller förundersökning rörande bland annat grov eller organiserad brottslighet kan omfattas av särskilt personsäkerhetsarbete. Sedan den 1 juli 2006 finns en nationell ordning för denna verksamhet. Det har därigenom skapats enhetliga bestämmelser om skyddsåtgärder, arbetsmetoder och rutiner. Även möjligheterna till ett samarbete mellan Sverige och andra länder i säkerhetsfrågor har förbättrats. Det särskilda personsäkerhetsarbetet riktas främst till bevispersoner, det vill säga misstänkta, tilltalade, målsäganden och vittnen som medverkar i en rättegång eller förundersökning rörande grov eller organiserad brottslighet. I gruppen kan även ingå anställda inom rättsväsendet.
För att säkerhetsarbetet ska kunna fungera tillfredsställande omfattas även vissa närstående till en hotad person.
Rikspolisstyrelsen (RPS) har nyligen konstaterat att det finns ett behov av ökad nationell samordning när det gäller polisens arbete med att skydda vittnen och andra hotade personer. RPS har därför i samverkan med Säkerhetspolisen och Polishögskolan tagit fram nya föreskrifter och riktlinjer om personsäkerhet, samt en metodhandbok till stöd för personsäkerhetshandläggare vid polismyndigheterna. Myndigheterna kan också få stöd från såväl RPS som Säkerhetspolisen i det dagliga arbetet med till exempel hotbildsanalyser och metodfrågor.
Mot bakgrund av de senaste årens resurstillskott till polisen – och de särskilda insatser som både polisen och domstolsväsendet gjort på det här området – anser jag att det nu finns bättre förutsättningar än på mycket länge att kunna utveckla skyddet av hotande bevispersoner.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.