Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

vitesföreläggande inom sjukvården

Skriftlig fråga 2004/05:371 av Ekendahl, Maud (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-11-18
Inlämnad
2004-11-18
Besvarad
2004-11-24
Svar anmält
2004-11-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 november

Fråga 2004/05:371

 av Maud Ekendahl (m) till statsrådet Ylva Johansson om vitesföreläggande inom sjukvården

Jag vill uppmärksamma fallet då universitetssjukhuset i Göteborg gavs vitesföreläggande för att ha överskridit Arbetsmiljöverkets förbud om tillräckligt avstånd mellan sjukhussängarna. Föreläggandet innebär att 450 000 skattekronor används till böter i stället för att bekosta sjukvården.

Självklart ska patienterna ha mellanrum mellan sängarna. Men brist på utrymme beror ju på att många är sjuka och behöver vård. Pengarna borde gå till själva vården.

Moderaterna satsar 5 miljarder kronor mer än regeringen på kommuner och landsting. Det är pengar som behövs för att kunna åstadkomma nödvändiga satsningar för att förbättra bland annat sjukvården.

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder så att vitesföreläggande inte behöver användas inom vården?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:371 besvarad av Ylva Johansson

den 24 november

Svar på fråga 2004/05:371 om vitesföreläggande inom sjukvården

Statsrådet Ylva Johansson

Maud Ekendahl har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta så att vitesföreläggande inte behöver användas inom vården.

Jag vill börja med att påpeka att hälso- och sjukvården inte är eller ska vara undantagen från de arbetsrättsliga regler som gäller i Sverige.

Däremot är det självklart så att hälso- och sjukvården ska bedrivas på ett sådant sätt att vitesföreläggande inte behöver utdömas.

Vårt sjukvårdssystem är uppbyggt enligt principen att det är sjukvårdshuvudmännen som, utifrån de grundläggande bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen, ansvarar för att medborgarna erbjuds hälso- och sjukvård och för organiseringen av vården. Grundtanken är att det är huvudmännen som är bäst lämpade att göra de prioriteringar av resurserna som behövs för en bra vård.

Samtidigt vill jag framhålla att regeringen gör stora satsningar för att stödja sjukvårdshuvudmännen i deras arbete. I och med den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvården och den så kallade tillgänglighetssatsningen har regeringen satsat ca 12,6 miljarder kronor för att öka tillgängligheten och kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Dessa satsningar fortsätter även kommande år. I budgetpropositionen för 2005 har regeringen avsatt 4 miljarder kronor per år till en fortsättning på nationella handlingsplanen och 500 miljoner kronor extra till en särskild satsning på psykiatri. Regeringen avsätter dessutom 1,95 miljarder kronor under 2005 för en satsning på vårdgaranti och förbättrad tillgänglighet. Regeringen har därutöver föreslagit kraftigt ökade tillskott till kommuner och landsting för de kommande åren.

Lagstiftningen och ansvarsfördelningen på området är således klar, samtidigt som regeringen genomför satsningar och tillför extra medel för utvecklingsarbete och kvalitetssäkring. Jag anser att förutsättningarna finns för att sjukvårdshuvudmännen ska kunna ta sitt ansvar och erbjuda patienterna den vård de behöver samtidigt som de garanterar en god arbetssituation för personalen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.