visum
Skriftlig fråga 1998/99:279 av Ruwaida, Yvonne (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-01-25
- Anmäld
- 1999-02-02
- Besvarad
- 1999-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 januari
Varje åtgärd inom viseringspolitiken medför konsekvenser inom en rad områden. Restriktivitet vid meddelande av visering för att minska invandringstrycket innebär också att släktkontakter och kommersiella förbindelser försvåras. Likaså finns en risk att skyddsbehövande hindras från att nå länder som kan ge skydd.
Alltfler människor i Sverige har släkt i andra delar av världen. Tyvärr medför våra nuvarande bestämmelser samt den restriktiva tillämpningen av dessa att många inte kan träffa sina släktingar. Jag möter alltfler människor som berättar om hur deras nära släkt inte får besöka Sverige, de nekas helt enkelt visum för inresa till Sverige. Ett exempel är en kvinna som kom hit till Sverige från Etiopien 1989, hon är nu svensk medborgare och har fast anställning. I tio år har hennes syster, som bor i Etiopien, vägrats visum för besök i Sverige. Enligt uppgift tillämpar Statens invandrarverk en viss praxis att inte bevilja visum för släktingar innan ett antal år har förflutit. För syskon skall denna "karenstid" vara fem år och vi har stött på många fall där människor inte har fått ta emot besök av sina nära släktingar under ännu längre tid och utan att få någon motivering för detta av Invandrarverket.
Detta problem är mycket allvarligt och jag hoppas därför att initiativ tas till en förändring av gällande regler och praxis.
Med hänvisning till det ovan anförda vill jag ställa följande fråga:
Avser statsrådet verka för att underlätta möjligheterna för människor att erhålla visum för besök hos släktingar i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:279 besvarad av Statsrådet Pierre Schori
- Statsrådet Pierre Schori
den 3 februari
Yvonne Ruwaida har frågat mig om jag avser verka för att underlätta möjligheterna för människor att erhålla visum för besök hos släktingar i Sverige.
Viseringspolitiken har som mål att utgöra ett stöd för att upprätthålla den reglerade invandringen och samtidigt skapa så stor frihet som möjligt för rörelser över gränserna. Det gäller i fråga om såväl släktkontakter som kommersiella och kulturella förbindelser. Ett led i dessa kontakter är naturligtvis att medge besök i Sverige. Samtidigt är det av migrationspolitiska skäl nödvändigt att upprätthålla kravet på visering i förhållande till ett stort antal länder. Jag vill i detta sammanhang erinra om att det enligt instruktionen för Statens invandrarverk ankommer på verkets styrelse att besluta bl.a. om riktlinjer för beslut i ärenden om visering.
Den generella praxis Invandrarverket tillämpar i viseringsärenden ger vid handen att visering normalt beviljas för, exempelvis, besök av föräldrar, barn och syskon. Jag vill även klargöra att Invandrarverket inte tillämpar någon praxis innebärande "karenstid" som Yvonne Ruwaida hänvisar till. En annan vanlig grund för att bevilja visering är en inbjudan från en organisation eller ett företag. En viseringsansökan skall dock inte bifallas om det framkommit uppgifter om att syftet med ansökan egentligen är bosättning i Sverige. Invandrarverket skall således göra en bedömning av om det finns risk för att den sökande, på grund av personliga eller andra förhållanden, inte har för avsikt att återvända till hemlandet. För viseringssökande från länder där "avhoppen" erfarenhetsmässigt är många och där återtagande av icke skyddsbehövande möter problem gör Invandrarverket en mer restriktiv bedömning än för viseringssökande från andra länder.
Som svar på Yvonne Ruwaidas direkta fråga vill jag avslutningsvis säga att det inom Regeringskansliet för närvarande pågår ett arbete som syftar till att på ett bättre sätt följa upp viseringsansökningar och ansökningar om uppehållstillstånd. Genom detta arbete får Invandrarverket tillgång till ytterligare underlag vid sin prövning av viseringsansökningar i framtiden.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.