viss arbetskraftsinvandring
Skriftlig fråga 1999/2000:1357 av Saarinen, Ingegerd (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-08-25
- Besvarad
- 2000-09-08
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 augusti
Fråga 1999/2000:1357
av Ingegerd Saarinen (mp) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om viss arbetskraftsinvandringSverige skulle må bra av viss arbetskraftsinvandring och vi borde ta vara på invandrarnas kompetens bättre.
I vissa fall flyr människor till Sverige, som vid prövning inte visar sig ha tillräckliga skäl för att få stanna. I en del av dessa fall har flyktingen en kompetens som Sverige efterfrågar och som Sverige uppmuntrar till invandring för att få tillgång till.
Huvudregeln för medborgare utanför EU som vill söka arbetstillstånd i Sverige är att man måste göra ansökan i hemlandet. Det innebär att en flykting med attraktiv kompetens för Sverige måste återvända till det land hon flytt från för att söka arbetstillstånd i Sverige. Detta förefaller orimligt och grymt.
Avser invandrarministern verka för att reglerna för arbetskraftsinvandring får en mer praktisk och human utformning?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1357 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall
Svar på fråga 1999/2000:1357 om viss arbetskraftsinvandring
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Ingegerd Saarinen har frågat mig om jag avser att verka för att reglerna för arbetskraftsinvandring ska få en mer praktisk och human utformning.
En debatt kring arbetskraftsmigration har börjat föras igen. Jag välkomnar detta och tar själv aktiv del i debatten både inom Sverige och i EU. Jag instämmer med Ingegerd Saarinen i att Sverige mår bra av viss arbetskraftsinvandring. Redan det gällande regelsystemet med fri rörlighet inom Norden och gemensam arbetsmarknad inom EU möjliggör detta. För närvarande ökar antalet personer från andra länder som får komma hit för att arbeta för kortare eller längre tid med tidsbegränsade eller permanenta tillstånd. Lagstiftningen medför en flexibel tillämpning som styrs av vilka arbetskraftsbehov som uppstår och inte kan tillgodoses inom i första hand Sverige och i andra hand övriga Norden och EU. Men det är viktigt att fortsätta den inledda diskussionen om förutsättningarna för arbetskraftsinvandring i framtiden, med hänsyn bl.a. till demografiska förändringar, möjligheten till arbete för invandrare och andra som redan bor i Sverige samt kommande utvidgning av antalet medlemsstater i EU.
Den aspekt Ingegerd Saarinen tar upp gäller kravet att utlänningar som vill komma till Sverige för att arbeta här ska söka uppehålls- och arbetstillstånd innan de reser hit. Ingegerd Saarinen menar att detta leder till att flyktingar som fått avslag på sin asylansökan men som har attraktiv kompetens för Sverige måste återvända till hemlandet för att därifrån söka arbetstillstånd.
Migrationspolitiken har stor bredd och det utlänningsrättsliga regelsystemet gäller ett flertal olika kategorier. Flyktingar och andra skyddsbehövande får skydd i Sverige. Det är de som inte har skyddsbehov eller humanitära skäl enligt utlänningslagen som får avslag på sina ansökningar. Skyddsbehövande får självfallet tillstånd oavsett om de har någon för Sverige attraktiv kompetens.
Frågan är då om en asylsökande som fått avslag på sin asylansökan ska vara befriad från det generella krav på ansökan före inresa som gäller för utlänningar som vill komma till Sverige för att arbeta. Det kan vid första påseende förefalla onödigt att man i denna situation först ska behöva lämna Sverige.
En sådan ordning skulle dock kunna locka människor, som enbart vill lämna hemlandet av ekonomiska skäl, att söka asyl i Sverige i avsikt att efter ett förutsett avslag kunna ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd på plats. I så fall skulle man få ett ökat användande av asylsystemet av människor som egentligen är arbetssökande. Detta skulle vara till förfång för de skyddsbehövande. Det skulle också stå i motsättning till ett viktigt syfte med kravet på ansökan före inresa, nämligen att människor inte på osäkra förhoppningar ska bryta upp från hemlandet och ta sig till Sverige som arbetssökande.
Principiellt krävs alltså att ansökan om uppehållstillstånd ska göras före inresa i Sverige. Förutom vid skyddsbehov och av humanitära skäl kan en prövning dock ske av berörda myndigheter om det finns synnerliga skäl. Enligt vad som sägs i prop. 1994/95:179 (s. 75) kan det i något enstaka fall tänkas röra sig om en person som av arbetsmarknadsskäl bör tillåtas bosätta sig här. Förutsättningen är dock att ett lagakraftvunnet beslut inte redan finns.
Som jag inledningsvis sagt välkomnar jag diskussionen. Men för oss som både vill värna asylrätten och sträva efter öppna gränser för dem som frivilligt vill flytta till andra länder tror jag det är viktigt att se till helheten. Jag är inte beredd att nu verka för att den som konstaterats sakna skyddsbehov eller humanitära skäl för uppehållstillstånd men vill söka tillstånd för att arbeta i Sverige i ökad utsträckning ska kunna befrias från kravet på ansökan före inresa.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.