vinterkräksjukan
Skriftlig fråga 2002/03:500 av Romanus, Gabriel (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-02-10
- Anmäld
- 2003-02-11
- Besvarad
- 2003-02-19
- Besvarad
- 2003-02-20
- Svar anmält
- 2003-02-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 februari
Fråga 2002/03:500
av Gabriel Romanus (fp) till socialminister Lars Engqvist om vinterkräksjukanDen så kallade vinterkräksjukan har ett explosionsartat förlopp, både hos den berörda individen och i samhället i stort. Framför allt hemsöks vårdinstitutioner, bland annat för äldre, men även människor i alla åldrar som lever ute i samhället drabbas. Av tillgängliga uppgifter att döma är insjuknandet i år betydligt mer omfattande än tidigare år. Även om sjukdomen går över ganska fort, är utvecklingen allvarlig. Dels är kräksjukan mycket obehaglig medan den pågår, och kan vara farlig för människor som redan är svaga på grund av ålder eller andra skäl. Dels förorsakar den stora problem i vården, genom att så stor del av både patienter och personal drabbas, då smittsamheten är hög. Kräksjukan är givetvis, som annan sjuklighet, i första hand en fråga för landstingen. Men även statliga myndigheter har ansvar, bland annat Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet. I en artikel i Läkartidningen (6/2003) sägs att en konsekvent rapportering och nationell sammanställning av antalet utbrott bör införas. Vidare framförs förslag angående metoder för diagnostik i rutinsjukvården och för upptäckt av virus i vatten och livsmedel, utbildning av personal, sjukhushygieniska rutiner och forskning i syfte att ta fram ett verksamt vaccin.
Vad tänker socialministern göra för att vinterkräksjukan ska kunna förebyggas bättre kommande år?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:500 besvarad av Morgan Johansson
Svar på fråga 2002/03:500 om vinterkräksjukan
Statsrådet Morgan Johansson
Gabriel Romanus har frågat mig vad jag avser att göra för att vinterkräksjukan ska kunna förebyggas bättre kommande år.
Den så kallade vinterkräksjukan orsakas av caliciviruset som är ett relativt nyupptäckt virus. Vinterkräksjukan uppträder vanligen med flest antal fall under januari till mars, men under innevarande säsong inträffade fallen osedvanligt tidigt och med ett närmast explosionsartat förlopp redan i november. På sjukhus och speciellt vårdhem över i stort sett hela landet har utbrott varit flitigt förekommande.
Calicivirus finns i hela världen, förekommer ofta i utbrott och kan drabba alla åldersgrupper. Virus utsöndras främst med avföringen och kan spridas via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer, via dricksvatten eller via livsmedel som hanterats och förorenats av en person som är sjuk eller håller på att insjukna. Viruset har vid utbrott visat sig vara synnerligen smittsamt. Symtomen är illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk och feber. Sjukdomen är självläkande inom några dygn, men vätskebehandling kan ibland behöva ges. Smittade personer kan sprida smitta upp till två dagar, ibland längre, efter att de tillfrisknat.
De flesta utbrott av calicivirus är självbegränsande. De viktigaste förebyggande åtgärderna är allmänt god hygien och en bra livsmedelshygien. I många fall rör det sig om relativt enkla åtgärder som den enskilde kan vidta eller som kan vidtas inom vården eller i livsmedelshanteringen. Det är viktigt med en god personlig hygien, speciellt handhygien och då särskilt på ställen där många är samlade, till exempel på arbetsplatser, skolor, dagis och andra offentliga miljöer. Inom slutna enheter som sjukhem, daghem, vissa vårdavdelningar och storkök kan smittan spridas okontrollerat om inga åtgärder vidtas. De program som finns för att kontrollera utbrott inom vården och de livsmedelshygieniska rutinerna som gäller för storkök är i de flesta fall tillräckliga för att kunna kontrollera även utbrott av calicivirus.
Den stora ökningen av antalet utbrott av calicivirus är emellertid ett trendbrott som måste tas på största allvar. Det är dock ingen företeelse som är isolerad till Sverige utan liknade trender har noterats även i andra länder. Det är ännu för tidigt att bedöma vad som ligger bakom den ökade spridningen. Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet har dock tagit initiativ till att i detalj gå igenom situationen i syfte att bättre kunna identifiera spridningsvägarna och öka kunskapen om metoder för att förebygga spridningen av sjukdomen. Ett sådant exempel är studier av hur effektiva de insatser varit som vidtagits för att hantera utbrott på olika vårdavdelningar.
Frågor som rör hur det befintliga anmälningssystemet för smittsamma sjukdomar bör användas för att kartlägga vårdrelaterade infektioner och en del andra frågor som rör vårdrelaterade infektioner behandlades av Smittskyddskommittén i slutbetänkandet Smittskydd, individ samhälle (SOU 1999:51). Regeringen kommer att ta ställning till dessa förslag i samband med den proposition om en ny smittskyddslag som regeringen har för avsikt att lägga fram för riksdagen under innevarande år.
Ett förslag till lagbestämmelser för att förebygga vårdrelaterade infektioner har dessutom utarbetats av Socialstyrelsen. Med utgångspunkt i bland annat dessa förslag avser regeringen att ta ställning till en samlad strategi för att motverka antibiotikaresistens.
Sammanfattningsvis pågår det en rad insatser för att öka kunskapen om vad som ligger bakom den stora ökningen av antalet fall av calicivirus. Jag förutsätter att ansvariga myndigheter även fortsättningsvis kommer att följa utvecklingen och vid behov aktualisera lämpliga åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.