Vindkraftens särbehandling

Skriftlig fråga 2022/23:789 av Elsa Widding (-)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-06-14
Överlämnad
2023-06-14
Anmäld
2023-06-15
Svarsdatum
2023-06-21
Sista svarsdatum
2023-06-21
Besvarad
2023-06-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Jämförelsen av produktionskostnaderna för el som produceras genom vindkraft med till exempel kärnkraften skiljer sig markant. Avgifter belastar kärnkraften, vilket vindkraften i dag slipper, och det finns skillnader i beskattning. 

Nedan följer tre exempel där översyn krävs:

1. Skatt eller avgift för att täcka framtida återställningskostnader: 

Alla kärnkraftsbolag har under många år satt av några ören per kilowattimme till kärnavfallsfonden. I fonden har pengarna öronmärkts för avvecklingen av bolagets kärnkraft. Vid utgången av 2022 fanns i fonden cirka 82 miljarder kronor. 

När vindkraftverken börjar bli uttjänta om 15–20 år har det i Sverige byggt upp en gigantisk skuld för återställningskostnader som det kommer att saknas täckning för. Den garanti som i dag krävs till återställning är mycket låg och skiljer sig betydligt från vad som krävs i andra länder. Risken är mycket stor att ett utländskt bolag försätter vindkraftsbolaget i konkurs för att på så vis slippa bekosta återställningen. Därför måste det finnas en statlig fond, i likhet med kärnkraften, dit vindkraftsindustrin fortlöpande betalar in medel i förhållande till produktionen. Detta skulle kunna lösas genom en avvecklingsavgift som utgår i förhållande till producerad kilowattimme.

2. Skatt eller avgift som utgår i förhållande till vindkraftens användande av det svenska elnätet: 

Vindkraftsindustrin bör självklart, i likhet med all annan industri, svara för sina egna investeringskostnader. Detta var dock ej fallet under den tidigare regeringen då svenska elkonsumenter i stället tvingades betala en förhöjd nätavgift till följd av att utländska vindkraftsbolag, som bygger i Sverige och exporterar el till andra länder, inte behövde stå för kostnaden för anslutningar till land. Detta har nu ändrats och Svenska kraftnät, det vill säga skattebetalarna, betalar inte längre för anslutning av vindkraftverk till det svenska elnätet. Rimligt vore dock att de utländska bolag som exporterar den el som produceras på svenskt territorium enligt PPA-avtal (power purchase agreements) ålades att betala en extra avgift eller skatt för den el som är avsedd för konsumtion utomlands enligt dessa avtal. 

3. Fastighetsskatten för elproducenter: 

Elproducenterna betalar en fastighetsskatt i förhållande till producerad el. Vindkraftens fastighetsskatt är subventionerad i förhållande till kärnkraft, vattenkraft och andra elproducenter. Det vore rimligt att tillsätta en utredning som analyserar hur beskattningen kan göras mer rättvis.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

 

Vilka åtgärder kommer ministern att vidta inom sitt ansvarsområde för att stoppa påtalad särbehandling?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:789 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)


Svar på fråga 2022/23:789 av Elsa Widding
Vindkraftens särbehandling

Elsa Widding har frågat finansministern vilka åtgärder som finansministern kommer att vidta inom sitt ansvarsområde för att stoppa särbehandling av vindkraftverk i vissa avseenden.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Regeringens uppfattning är att all fossilfri elproduktion som stärker kraftsystemet, och som bidrar till en snabb expansion av kraftsystemet, behövs. Detta för att vi ska klara av att möta den kraftigt ökade elanvändning som står för dörren. Regeringen har därför föreslagit till riksdagen att det energipolitiska målet om elproduktionens sammansättning ska ändras från 100 procent förnybar el till 100 procent fossilfri el. Teknikneutraliteten ska återställas, där inget hållbart kraftslag diskrimineras i målformuleringen. Ändringar kommer att genomföras återspeglande i samtliga relevanta regelverk och myndighetsinstruktioner där nuvarande mål återges.

När det gäller återställning av miljön efter avslutad verksamhet så är utgångspunkten i miljöbalken att det är verksamhetsutövaren som ska stå för det. Tillståndsmyndigheterna bestämmer i sina tillståndsbeslut om och hur stor ekonomisk säkerhet som behöver ställas. Jag har ingen anledning att ifrågasätta myndigheternas bedömningar.

Vad gäller regler för export och import av el så är det frågor som i hög grad regleras på EU-nivå. Under svenskt ordförandeskap pågår just nu en översyn av elmarknadsregelverket och jag vill inte gå in på hur en slutlig överenskommelse kan komma att se ut eller om den kan innehålla bestämmelser om särskilda avgifter för export av el. Jag kan dock nämna att det i normalfallet inte finns utrymme inom EU med bestämmelser som missgynnar andra europeiska företag i förhållande till svenska företag. I diskussionen om import och export måste man också beakta att vi i Sverige är beroende av våra grannländer för en säker drift av vårt elsystem, framför allt i södra Sverige där importberoendet har ökat sedan nedläggning av planerbar kraft i form av kärnkraft och värmekraft. Att minska beroendet och öka Sveriges försörjningstrygghet är en högt prioriterad fråga för denna regering. Regeringsuppdrag lades redan i december 2022 för att stärka försörjningstryggheten och mål för leveranssäkerhet kommer presenteras i den energipolitiska inriktningspropositionen som regeringen tar fram.

Exakt vilka ytterligare regeländringar som regeringen kommer att gå fram med under mandatperioden får jag återkomma till.

Stockholm den 21 juni 2023

Ebba Busch

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.