Vilseledande och alternativa fakta från myndigheter
Skriftlig fråga 2021/22:881 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-21
- Överlämnad
- 2022-01-24
- Anmäld
- 2022-01-25
- Svarsdatum
- 2022-02-02
- Sista svarsdatum
- 2022-02-02
- Besvarad
- 2022-02-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
Jämställdhetsmyndigheten inrättades den 1 januari 2018, och det tog inte lång tid innan rättfärdig kritik från olika håll riktades mot detta projekt som många ser som oerhört politiserat.
År 2020 gav myndigheten ut rapporten Inget att vänta på som skulle vara en handbok för våldsförebyggande arbete och där de som arbetar med våld uppmanades att välja en definition av våld som bäst överensstämmer med ens syften. Rapportens författare har sedan valt att använda sig av begreppet “mäns våld mot kvinnor” som lite vad som helst. Författarna menar att begreppet avser allt våld i nära relationer (det vill säga även våld mellan samkönade, med eller utan kvinnor eller när en kvinna utövar våld mot en man) samt hedersrelaterat våld utanför nära relationer. Därtill omfattas prostitution och all så kallad “kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen i reklam, medier och pornografi i syfte att reproducera föreställningar om kvinnors underordning”. Detta ger knappast en rättvis bild av vad valfri person känner när de får höra begreppet ”mäns våld mot kvinnor”. Det handlar snarare om att inlemma olika destruktiva händelser i en överordnad struktur av patriarkalt motiverat våld. Det som kommer från myndigheten är med andra ord djupt vilseledande.
Det är inte första gången denna myndighet med rätta ifrågasätts. Hedersrelaterat våld och förtryck är tyvärr något som vi sorgligt nog sett alltmer av i Sverige i takt med att fler invånare har en bakgrund i kulturer där detta är vanligt förekommande och tyvärr i många fall även accepterat. Den här typen av förtryck handlar i grund och botten om att enskilda individers rättigheter och intressen anses vara underordnade familjens, varför det legitimeras. I samband med att Skolverket 2019 på regeringens uppdrag föreslog förtydliganden i läroplanerna om exempelvis hedersrelaterat våld och förtryck kunde vi läsa hur Jämställdhetsmyndigheten, som agerade remissinstans, menade att begreppet hedersrelaterat våld och förtryck inte skulle användas i läroplanstexterna. Det var i sammanhanget ett tämligen förvånande ställningstagande för att komma från en myndighet som ska verka för att bidra till ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark:
Vad avser ministern att göra i syfte att förhindra att myndigheter under ministerns departement sysslar med vilseledande eller alternativa fakta, och hur ser ministern på politisering inom myndigheter?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:881 besvarad av Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2021/22:881 av Markus Wiechel (SD)
Vilseledande och alternativa fakta från myndigheter
Markus Wiechel har frågat mig vad jag avser göra i syfte att förhindra att myndigheter under mitt departement sysslar med vilseledande eller alternativa fakta, och hur jag ser på politisering inom myndigheter.
Myndighetsförordningen (2007:515) gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen. Enligt 3 § ansvarar myndighetens ledning inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt. Av regeringsformen och förvaltningslagen (2017:900) framgår krav på myndigheterna att i sin verksamhet vara sakliga och opartiska. Det är av högsta vikt att myndigheterna säkerställer att de följer förvaltningslagens bestämmelser om grunderna för god förvaltning, inbegripet kraven i fråga om saklighet och opartiskhet samt beaktar allas likhet inför lagen. Det gäller såväl vid ärendehandläggning som vid uppgifter rörande till exempel informationsspridning.
Frågeställaren tar upp Jämställdhetsmyndighetens arbete mot mäns våld mot kvinnor. Jämställdhetsmyndigheten är förvaltningsmyndighet för frågor som rör jämställdhetspolitiken och ska enligt förordningen (2017:937) med instruktion för Jämställdhetsmyndigheten bland annat följa och analysera utvecklingen mot regeringens jämställdhetspolitiska mål.
Regeringens jämställdhetspolitiska delmål sex består av två led: mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet (skr. 2016/17:10). För att uppnå målet har regeringen beslutat om en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Strategin riktar sig mot våld som kvinnor och flickor utsätts för på grund av sitt kön. Den riktar sig också mot våld som kvinnor och flickor utsätts för i särskilt hög grad eller som generellt sett har särskilt svåra konsekvenser för kvinnor och flickor. Det tydliggörs i strategin att även män och pojkar kan vara utsatta för våld från närstående, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Omvänt kan kvinnor och flickor utsätta närstående för våld, exempelvis i hederssammanhang. Sådant våld som huvudsakligen, men inte uteslutande, utövas av män mot kvinnor omfattas i sin helhet av den nationella strategin, vilket innebär att insatser mot kvinnors våld mot män i nära relationer också omfattas. Insatser för enskilda som är utsatta för våld, eller utsätter andra för våld, styrs av regelverk, t.ex. inom rättsväsendet och vården och omsorgen, som i grunden är könsneutrala.
Stockholm den 2 februari 2022
Eva Nordmark
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.