villkorlig dom med samhällstjänst
Skriftlig fråga 1999/2000:1032 av Eldensjö, Kjell (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-05-25
- Anmäld
- 2000-05-30
- Besvarad
- 2000-06-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1032
av Kjell Eldensjö (kd) till justitieminister Laila Freivalds om villkorlig dom med samhällstjänstFörra året infördes den nya påföljden villkorlig dom med samhällstjänst. Under det dryga år som gått kan man konstatera att påföljden utdömts i åtskilliga fall och att kostnaden för påföljden följaktligen blivit dyrare än beräknat. Det har varit svårt och kostsamt att finna lämpliga arbetsplatser och bygga upp en arbetsplatsbank för framtida behov. Kriminalvårdens kostnader ökade därför under 1999 med 20 miljoner kronor. En annat problem är de långa väntetiderna. I vissa fall har det dröjt flera månader innan domen har kunnat verkställas. Enligt de regler som finns ska den dömde inte behöva vänta längre tid än sex veckor på en arbetsplats där samhällstjänsten kan utföras. Kriminalvården har också varit starkt kritisk mot att rattfyllerister, som behöver vård, inte får det genom den nya påföljden. Här anser man att fängelse hade varit en lämpligare påföljd. Jurister som tillämpar lagen anser att de krav på enhetlighet och förutsebarhet som man kan ställa på en brottmålslag inte uppfylls. Högsta domstolen har också under den tid lagen varit i kraft meddelat prövningstillstånd i inte mindre än tio fall. Rättsläget är i dag oklart på grund av bristande riktlinjer i förarbetena. Samtidigt som domar med påföljden villkorlig dom med samhällstjänst har ökat minskade påföljden övervakning med fotboja. Detta har dock inte lett till någon större besparing. Kostnaden har endast minskat med 8 miljoner kronor. De som dömts till fotboja bor oftast kvar hemma och går till sitt ordinarie arbete. Här krävs en mindre insats för att domen ska kunna verkställas. Min fråga till justitieministern blir därför:
Vad avser ministern göra för att komma till rätta med de problem som i dag är förenade med påföljden villkorlig dom med samhällstjänst?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1032 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
den 8 juni
Svar på fråga 1999/2000:1032 om villkorlig dom med samhällstjänst
Justitieminister Laila Freivalds
Kjell Eldensjö har frågat mig vad jag avser att göra för att komma till rätta med de problem som i dag är förenade med påföljden villkorlig dom med samhällstjänst.
Påföljden villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har fått stort genomslag. Under 1999 dömdes 2 078 personer till den nya påföljden. Samtidigt ökade också antalet personer dömda till skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst. Kriminalvården har därför fått lägga ned ett omfattande arbete för att finna lämpliga arbetsplatser. Mot bakgrund av att antalet domar med föreskrift om samhällstjänst under försöksverksamheten låg på 600@650 om året är det inte förvånande att det arbetet inte varit problemfritt.
Bristen på arbetsplatser medförde också att kriminalvården under 1999 hade svårt att klara av att upprätta en arbetsplan inom den av Kriminalvårdsstyrelsen föreskrivna tiden på sex veckor. Dessbättre har kriminalvårdens ansträngningar för att rekrytera lämpliga arbetsplatser resulterat i att situationen har förbättrats under innevarande år. Jag kommer att noga följa utvecklingen.
Kjell Eldensjö menar vidare att rättsläget i fråga om när villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst kan användas är oklart och att lagen inte uppfyller de krav på enhetlighet och förutsebarhet som bör gälla. I förarbetena till lagstiftningen (prop. 1997/98:96) ges vissa riktlinjer för när villkorlig dom och samhällstjänst kan användas. Bl.a. hänvisas när det gäller s.k. artbrottslighet, dvs. brott där det föreligger en presumtion för att påföljden ska bestämmas till fängelse, till Högsta domstolens praxis angående den tidigare gällande lagen om samhällstjänst. Vidare ges ganska detaljerade anvisningar rörande tillämpningen i återfallssituationer. Dessutom har, vilket omnämns i frågan, Högsta domstolen kommit att utveckla en ganska omfattande praxis gällande förutsättningarna för att döma till villkorlig dom och samhällstjänst. Jag kan därför inte hålla med om att rättsläget är så oklart som det görs gällande.
I frågan framhåller Kjell Eldensjö också att fängelse i vissa fall skulle vara en lämpligare påföljd för personer med behov av missbruksvård. I denna del vill jag framhålla att fängelse inte är en påföljd som ska väljas på grund av att det föreligger ett vårdbehov. För personer med allvarliga missbruksproblem finns vidare möjlighet att välja ett mer behandlingsinriktat påföljdsalternativ, t.ex. skyddstillsyn med föreskrift om s.k. kontraktsvård.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

