villkoren för allmännyttans hyresförhandlingar
Skriftlig fråga 2003/04:183 av Hellberg, Owe (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-10-31
- Inlämnad
- 2003-10-31
- Besvarad
- 2003-11-11
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2003-11-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:183
av Owe Hellberg (v) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om villkoren för allmännyttans hyresförhandlingarSABO-företagens krav på hyreshöjningar för år 2004 är ovanligt kraftiga, i genomsnitt mer än 4 %. Det föranleder en analys om vad som ska ligga till grund för hyressättningen. Alla kostnader i bostadsföretaget bör vara förhandlingsbara. Det gäller drift, underhåll samt kapitalkostnader. Ett överskuggande problem för de hyresförhandlande parterna är att enas om självkostnadsbegreppet. Trots tydliga regler i allmännyttighetslagstiftningen om vilket kapital som får tas ut ur bostadsbolaget, är det vanligt förekommande att ägarna, kommunerna, på olika sätt överskrider sina befogenheter. Kommuner vill eller kräver att bostadsbolagen ska belånas med kommunal borgen för att kunna ta ut en borgensavgift på lånat belopp. Koncernbidrag krävs av det moderbolag till vilket bostadsföretaget anslutits och återbetalningen reduceras med den tänkta skatt som bostadsföretaget annars skulle ha betalat. Genom olika transaktioner används aktiekapitalets värde, i stället för som lagen säger, det kontant tillskjutna kapitalet som grund för vilken utdelning moderbolaget kräver av bostadsbolaget. Det sistnämnda är en fråga som aktualiserats i till exempel Gävle kommun. Sanktionsmöjligheter i den gamla stopplagstiftningen för utförsäljning av bostadsbolag hindrade flera möjligheter till uttag av koncernbidrag. Nuvarande lagstiftning ger inga sådana möjligheter och därför har kraven på koncernbidrag tagit ny fart.
Jag vill fråga bostadsminister Lars-Erik Lövdén:
Vilka åtgärder kommer ministern att genomföra för att hyresförhandlingar ska baseras på självkostnadsprincipen och därmed förhindra oskäliga hyror?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:183 besvarad av Lars-Erik Lövdén
den 11 november
Svar på fråga 2003/04:183 om villkoren för allmännyttans hyresförhandlingar
Statsrådet Lars-Erik Lövdén
Owe Hellberg har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att genomföra för att hyresförhandlingar ska baseras på självkostnadsprincipen och därmed förhindra oskäliga hyror.
Som bakgrund för sin fråga redogör Owe Hellberg för olika transaktioner med syfte att kringgå eller bryta mot lagen om allmännyttiga bostadsföretags utdelningsbegränsning.
Jag vill till att börja med understryka att jag håller med Owe Hellberg om att det är viktigt att hyresförhandlingar baseras på korrekta ingångsvärden. Att verksamheten bedrivs utifrån en långsiktig självkostnadsprincip är en av grundvalarna för allmännyttig bostadsverksamhet. Det är också mot denna bakgrund som regeringen lade fram och riksdagen beslutade om lagen om allmännyttiga bostadsföretag. Även om det i den så kallade allbolagen @ till skillnad från den föregående tillfälliga lagstiftningen @ inte finns några direkta sanktioner mot överträdelser av utdelningsbegränsningen för de allmännyttiga bostadsföretagen så kvarstår ändå det faktum att det rör sig om lagbrott.
De allmännyttiga bostadsföretagen ska varje år lämna uppgift till länsstyrelsen om beslutad utdelning och hur denna beräknats. Jag förutsätter att bostadsföretagen och kommunerna har för avsikt att följa lagstiftningen. Jag förutsätter emellertid också att länsstyrelserna är uppmärksamma även på de transaktioner utöver rena aktieutdelningar som också träffas av utdelningsbegränsningen.
Allbolagen har varit i kraft sedan 1 april 2002, och den tillfälliga så kallade stopplagen gällde för utdelningar till och med sista juni i år. Jag tycker att det är för tidigt att uttala sig om vad som bör göras om det trots allt skulle visa sig finnas behov av förtydliganden eller kompletterande regler, men jag kommer självklart att följa utvecklingen noga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.