villkor för teckentolksstudenter
Skriftlig fråga 2002/03:1033 av Nylander, Christer (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-05-30
- Anmäld
- 2003-06-02
- Besvarad
- 2003-06-04
- Svar anmält
- 2003-06-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 maj
Fråga 2002/03:1033
av Christer Nylander (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om villkor för teckentolksstudenterFör många människor är möjligheten att få hjälp av teckentolk en avgörande förutsättning för frihet och egenmakt. Tydliga exempel på detta får man om man tar del av Handikappombudsmannens arbete. HO har till exempel tagit emot anmälningar om döva som nekas tolk vid antagningsprov och elever i skolan som inte får tillräcklig hjälp. Dessa och många andra vardagssituationer visar att teckentolkarna är oerhört viktiga för att döva och hörselskadade människor ska kunna ta makt över sina liv. Av denna anledning är det viktigt att förutsättningarna för dem som studerar till teckentolk är sådana att tillräckligt många söker sig till utbildningen.
Dagens studiesystem innebär att många elever som går på teckentolksutbildning får finansiera delar av sin utbildning ur egen ficka. För många studenter är detta en ekonomisk omöjlighet. Därför är risken stor att många hoppar av utbildningen. På sikt innebär detta att vi riskerar en allvarlig brist på teckentolkar och att dövas och hörselskadades frihet därför beskärs.
Med anledning av detta vill jag fråga vad ministern avser att göra för att studiesystemet ska passa de förutsättningar som gäller för dem som studerar till teckentolk.
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1033 besvarad av Thomas Östros
den 4 juni
Svar på fråga 2002/03:1033 om villkor för teckentolksstudenter
Utbildningsminister Thomas Östros
Christer Nylander har frågat mig vad jag avser att göra för att studiestödssystemet ska passa de förutsättningar som gäller för dem som studerar till teckentolk.
I anslutning till studiestödsreformen, som trädde i kraft den 1 juli 2001, genomförde regeringen en mer ändamålsenlig indelning i bilagan till studiestödsförordningen, detta i syfte att klarare skilja utbildningar på gymnasial nivå från utbildningar som utgör påbyggnad till gymnasieskolan och som fordrar att de studerande för att antas till utbildningen har ett slutbetyg från en treårig utbildning i gymnasieskolan. Gränsdragningen mellan studiehjälp och studiemedel ändrades så att främst sådana utbildningar som fordrar att de studerande för att antas till utbildningen har ett slutbetyg från en treårig utbildning i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning ska berättiga till studiemedel oavsett ålder. Studiestöd för utbildning vid folkhögskolor uppmärksammades särskilt i samband med översynen. Det var angeläget att pröva alla folkhögskoleutbildningar i ett sammanhang. Med Folkbildningsrådets hjälp bestämdes vilket studiestöd som kan lämnas till studerande vid folkhögskolornas utbildningar. I den mån utbildningen är fritidsledarutbildning eller yrkesutbildning om högst 80 veckor som utgör en påbyggnad till gymnasieskolan och som för tillträde fordrar ett slutbetyg från en treårig utbildning i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper betraktas utbildningen inte som gymnasial och studiemedel kan därför lämnas. Övriga utbildningar i folkhögskolans regi är emellertid att anse som gymnasiala och berättigar till studiehjälp eller studiemedel om den studerande har fyllt 20 år.
Utbildning till teckentolkar sker normalt i folkhögskolornas regi. Ansvarfördelningen mellan staten och folkbildningen innebär att folkbildningen själv fastställer målen för verksamheten. Staten anger endast syftet med det statliga bidraget för verksamheten. Utbildningen vid folkhögskolorna berättigar till studiestöd. Stödets utformning beror emellertid på om utbildningen är gymnasial eller eftergymnasial. Det är utbildningsanordnaren som avgör vilka antagningskriterier som krävs för den utbildning som erbjuds. Folkbildningsrådet avgör hur bidragen ska användas och fastställer kriterier för fördelningen mellan folkhögskolor och studieförbund. För utbildning till teckentolk utgår även statliga bidrag från Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet (TÖI). TÖI bidrar även med rådgivning och utvecklingsinsatser när det gäller utbildning av teckentolkar.
Folkbildningsrådet har alltså en central roll inom folkbildningsområdet och dess utveckling. Jag utgår från att rådet på olika sätt bidrar med sin samlade kunskap för att främja möjligheten att utbilda en så angelägen grupp som teckentolkar. Min bedömning är att studiemedelssystemets nuvarande utformning i denna del har ökat förutsättningar för utbildningsanordnarna att kunna erbjuda studerande goda möjligheter att finansiera sina studier.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.